Alumn

Klimatexperten Pär Holmgren: ”Polletten trillade ned när jag fick barn”

Författare, meteorolog och klimatexpert. Pär Holmgren jobbar på heltid med klimatfrågan – inte minst för barnens och de framtida barnbarnens skull.

– Ju längre vi väntar, desto mer radikala förändringar kommer vi att behöva göra.

Efter sommarens Elmopedturné, som visar på fördelarna med icke-fossilt bränsle, är Pär Holmgren aktuell med två böcker i höst: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och barnboken Torstens resa ner i underjorden. Han varvar föreläsningar, skrivande och engagemang i olika miljöorganisationer.

– Det är fördelen med att vara frilansare, man får välja vad och vilka man vill jobba med.
Den gemensamma nämnaren för alla projekt är att de handlar om hur vi människor påverkar jordens klimat och vad som krävs för att vända utvecklingen.

Redan i början av 90-talet fick han själv upp ögonen för klimatförändringarna. Han höll på att skriva en licentiatavhandling på universitetet, undervisade en del och arbetade som meteorolog på Sveriges television.

När allt fler forskare började intressera sig för klimatet förstod han att det var allvar. Och som meteorolog med ena foten i forskningen och andra i tevestudion ville Pär gärna sprida information om vad som var på väg att hända.

– Som tevemeteorolog tyckte jag om att förklara inte bara hur vädret skulle bli utan även varför. Det är ju anledningen till att TV-bolag runt om i världen anställer välutbildade meteorologer. Att bara presentera vädret kan nästan vem som helst göra.

– Men det var först när jag fick mina tre barn i mitten av 90-talet som polletten verkligen trillade ned. Klimatförändringarna beskrivs ofta i ett hundraårsperspektiv. När jag blev pappa insåg jag att årtalet 2 100 inte är så långt borta. Då lever kanske fortfarande något av mina egna barn, och mina eventuella framtida barnbarn.

Temperaturen ökar stadigt i världen, på grund av koldioxidutsläppen. Hur illa är läget idag?
– Om man vill vara pessimistisk så har vi antagligen redan släppt ut för mycket växthusgaser för att undvika stora katastrofer i framtiden, men samtidigt går det alltid att göra mycket för att undvika att riskerna för framtida katastroferna ska bli ännu större. Vi kommer aldrig att få tillbaka 1900-talets klimat och vi kommer inte att kunna undvika stora humanitära katastrofer. Jag har svårt att se att just det skulle gå att lösa. Trots det finns det fortfarande de som exempelvis ifrågasätter att vi ska höja bensinskatten…

I dagens Sverige är medvetenheten stor. Det märktes till exempel under Elmopedturnén i somras, att eldrivna fordon inte alls väcker samma uppmärksamhet längre. I de flesta partier finns politiker som driver miljö- och klimatfrågor.

Problemet är att det går för långsamt, tycker Pär Holmgren.
– Redan tidigt på 90-talet hade vi rent vetenskapligt tillräckligt underlag för att genomföra den politik som vi diskuterar och vissa partier vill genomföra idag, men från 1990 till 2005 hände inte så mycket. Vi tappar hela tiden fart och om man tappar fart måste man göra ännu mer markanta förändringar.

En sådan radikal åtgärd skulle vara att införa personliga utsläppsrätter, som i så fall borde ligga på storleksordningen ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Idag är utsläppen snarare 10-15 ton per år och person i vår del av världen.

– Vill man ha mer än ett ton skulle man betala för dem och pengarna skulle fördelas till människor i fattiga delar av världen som inte släpper ut lika mycket. Men ett sådant system är svårt att genomföra.

Det skulle exempelvis kräva att de stora utsläppsländerna USA och Kina kom överens om ett gemensamt system och om hur ansvaret ska fördelas, vilket de hittills inte har gjort.

Vad kan man göra som privatperson?
– Mycket kommer att gå att lösa med teknikutveckling och smarta transporter. Men resvanor, främst semestervanorna, och matvanor kan var och en göra något åt.

Han tipsar om webbplatsen klimatkontot.se, där man kan få man en bild av de egna utsläppen. 
– Om man stryker några flygresor får man den absolut största minskningen. Men även när det gäller maten finns det mycket att fundera över. Vill man äta kött ska man hålla sig till vilt kött eller kött från frigående djur. Det är det billiga industriköttet vi måste bli av med.

Pär Holmgren har gett ut boken Mat & klimat tillsammans med två forskare och skrivit förord till kokboken 52 gröna måndagar. Han vill gärna inspirera till en grönare mathållning.

– Det handlar inte om att alla måste bli vegetarianer, men istället för att köttätande är norm behöver vegetarisk mat bli normen. Vi borde se kött som en krydda eller en smakförhöjare, inte som något man äter sig mätt på. 

Pär Holmgren blev hedersdoktor vid Uppsala universitet i januari 2012, vid fakulteten för teknik och naturvetenskap. Sedan tidigare har han en licentiatsexamen som blev klar 1993, dagen innan hans första barn föddes.

Han har hållit kontakten med universitetet genom åren och har undervisat en hel del, till exempel inom lärarlyftet och för blivande civilingenjörer. I september ska han undervisa på den tvärvetenskapliga utbildningen ”Our natural resources” som främst vänder sig till samhällsvetare.

– Studenter är en otroligt tacksam grupp att föreläsa för. De är lyhörda och intresserade men också kritiskt tänkande och ifrågasättande. Jag brukar ha en tvärvetenskaplig ingång till mina gästföreläsningar och får ibland kommentaren: ”Äntligen har jag fattat hur allt hänger ihop.” Det är många pusselbitar och det gäller att se hela pusslet. Efter alla år på teve har jag blivit mer generalist och mer populärvetenskaplig.

Han känner fortfarande samma starka engagemang för klimatfrågan, och för att föra ut budskapet om vad som behöver göras för att förbättra vår egen, våra barns och våra barnbarns framtid.

– Så länge mängden koldioxid ökar i världen, så längre kommer jag att fortsätta jobba med det här och det lär ta lång tid. Det är svårt att se att vi skulle få en tillräckligt stor förändring globalt före 2050. Så det är bara att fortsätta...

FAKTA:

Ålder:  49 år
Yrke:  Meteorolog, författare
Familj: Fru och tre barn
Utbildning:  Licentiatexamen i meteorologi vid Uppsala universitet.
Nation:  Upplands nation - men minns mest Snerikes Antiteque på söndagarna.
Favoritplats i Uppsala: Lunsen, förbereder ofta föreläsningar genom att ta långa skogspromenader.
På fritiden: Fritid? Som egen företagare glider jobb och fritid på gott och ont ihop i varandra...
Gör dig glad: Engagerade människor som vill bidra till att ställa om samhället till en hållbar utveckling. 
Gör dig arg: Är sällan arg. Men visst kan jag bli trött på människor som trots att de borde veta bättre ändå blundar för de stora miljöproblem vi står inför.
Dold talang: Är dålig på att dölja mina eventuella talanger, och möjligen är det en talang i sig: Dvs att jag vågar prova nya utmaningar utan att vara rädd för att eventuellt misslyckas.

Annica Hulth