News & media services

Vård på (o)lika villkor?

2015-04-08

Det kan vara svårt att hitta rätt i vården för socialt svaga grupper.

Vård på lika villkor är grunden för en god folkhälsa. I takt med att socialt utsatta grupper får allt svårare att ta sig in i vårdsystemet riskerar hela vårt samhälle att försvagas, menar professor Ragnar Westerling.

Vårdens insatser kommer, trots hälso- och sjukvårdslagens föreskrifter, inte alla till lika stor nytta. Socialt utsatta grupper hamnar ofta utanför systemet, i synnerhet utrikes födda som i dubbelt så stor utsträckning som svenskfödda avstår från att söka vård trots behov.

– Svensk vård har genomgått en strukturell förändring med fokus på valfrihet, efterfrågan och entreprenörskap. I detta ligger en risk att folkhälsoperspektivet – hälso- och sjukvårdslagens centrala punkt – går förlorat. I dag ser vi hur skillnaderna ökar och socialt svaga grupper får allt svårare att ta sig in i vårdsystemet. Det är en utveckling som kan försvaga samhället, då ohälsa snabbt försvårar inträde på arbetsmarknaden, säger Ragnar Westerling, professor i socialmedicin.

Insikten väcktes redan 1987 då Socialstyrelsen i sin första folkhälsorapport konstaterade hälsans relativt ojämlika spridning bland befolkningen, liksom att störst ohälsa återfinns bland socialt utsatta grupper. Så har det fortsatt och 2012 inleddes Projekt Athena, i vilket en rad aktörer i Uppsala län gått samman för att främja hälsa och närhet till arbetsmarknaden hos utlandsfödda, långtidsarbetslösa kvinnor.

– Totalt 91 deltagare har medverkat i specialdesignade hälsocirklar där de på sitt hemspråk fått information om bland annat kost, motion, psykisk hälsa och hur svensk vård fungerar. Vårt mål har varit skapa en metod att ge varje person tydligare struktur i tillvaron och verktyg att hitta rätt i vården och att närma sig arbetsmarknaden, och våra utvärderingar tyder på att vi hittat rätt, säger Ragnar Westerling.

I sammanställningen av Projekt Athena konstateras att fyra av fem deltagare påbörjat någon form av arbetsmarknadsinsats, att drygt hälften av deltagarna fått minskat försörjningsstöd samt att deras generella hälsa och förmåga att ta till sig och använda hälsoinformation förbättrats avsevärt. Deltagare beskriver också i egna ord hur de ”blivit mer medvetna om sin psykiska hälsa”, ”mår mycket bättre”, hur ”mina barn är stolta över att jag har ett jobb”.

– Intresset för vårt projekt har varit stort och metoden får just nu nationell spridning via studieförbundet NBV. Det ger oss all anledning att fortsätta utveckla vårt upplägg och förhoppningsvis bidra till ett bättre utnyttjande av den svenska vårdens resurser, säger Ragnar Westerling.

---

FAKTA: Projekt Athena

Projekt Athena pågick 2012-2014 med stöd av Europeiska socialfonden.

I projektet samverkade Uppsala universitet, Arbetsförmedlingen, Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län och Samordningsförbundet.

Läs rapport påDiva-portalen