News & media services

Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier

2015-10-14

Fotografi på Sten Hagberg framför datorn i hans tjänsterum.

Militärkuppen i Burkina Faso stoppades av en välorganiserad befolkning som till slut fick stöd av armén, berättar Sten Hagberg, professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet.

16 september 2015 gjordes en militärkupp i Burkina Faso och hoppet för en fortsatt demokratisk utveckling i både Burkina Faso och Västafrika i stort sjönk. Men två veckor senare hade Burkina Faso lyckats fängsla kuppmakarna och återställa ordningen.

Vad var det som hände? Hur lyckades befolkningen tillsammans med armén stoppa kuppmakarna och ta tillbaka makten? Vi har pratat med Sten Hagberg, professor i kulturantropologi, som på sätt och vis har varit mitt i händelsernas centrum. Han har följt händelserna noga via framför allt sociala medier och själv varit aktiv och berättat och analyserat händelserna i sociala medier och för media. Han har också skrivit flera debattartiklar under de två veckorna. (Se fakta om Burkina Faso och militärkuppen längst ner.)

– Sociala medier har varit viktiga men det finns också något mer jordnära som har varit helt avgörande för utvecklingen i Burkina Faso. Det är förmågan att organisera sig. Burkinabéerna har hittat starka former att organisera sig och den förmågan parat med sociala medier har varit avgörande i motståndet mot kuppförsöket, säger Sten Hagberg.

Organisationer och sociala medier

I Burkina Faso finns bland annat fackföreningar, kvartersföreningar och olika former av medborgarrättsrörelser. Fackföreningarna utlyste till exempel generalstrejk direkt efter kuppförsöket och landet lamslogs. Den kanske mest framträdande medborgarrörelsen de senaste åren har varit "Medborgarkvasten" (Balai citoyen) som leds av två unga rappare.

– Det har skett ett generationsskifte och många av ledarna i olika föreningar och rörelser är unga och använder sociala medier.

Det är också de unga och modiga som har satt sina liv på spel för att stoppa kuppförsöket. En av säkerhetsstyrkornas första åtgärder var att utfärda utegångsförbud men det trotsades.

– Säkerhetsstyrkorna patrullerade gatorna två och två på motorcyklar. Befolkningen började då bygga barrikader för att stoppa dem från att komma fram, annars hade säkerhetsstyrkorna kunna ta sig in på gårdarna och tillfångata vem de vill för att bryta befolkningens motstånd.

Säkerhetsstyrkorna på cirka 1300 man var de enda som aktivt stödde kuppförsöket. Armé och polis tittade på och avvaktade. Det innebar att säkerhetsstyrkorna ensamma måste stå emot hela befolkningen dygn efter dygn och därför fick minimalt med möjlighet till vila och sömn. När armén efter några dagar mobiliserade mot kuppförsöket och började dra sig in mot Ouagadougou är säkerhetsstyrkorna därför redan ganska slutkörda.

– I sammanhanget är det intressant att det svenska biståndet till Burkina Faso delvis har varit inriktat på att hjälpa människor att organisera sig på olika sätt. Det biståndet har nu hjälpt till på ett mycket konkret sätt.

Inga motsättningar

Kuppförsöket misslyckades också eftersom befolkningen enades i skyddet av nationen och inte splittrades upp i etniska eller religiösa motsättningar.

– Det finns olika etniska grupper men de har inte försökt dra nytta av situationen, tvärtom. Till exempel brände befolkningen i kuppgeneralens hemby ner hans hus när kuppförsöket blev känt istället för att stödja kuppen på olika sätt. Det finns en grundläggande kärlek till landet Burkina Faso.

Statistiskt är ungefär 40 procent av befolkningen muslimer, 25 procent kristna och övriga animister.

– Det finns en stor tolerans för olika folkgrupper och religioner. I varje familj finns alla religioner representerade vilket bidrar till att förhindra religiösa motsättningar.

Ordning och reda

Det kanske verkar konstigt med mellanrubriken "Ordning och reda" i en artikel om ett kuppförsök men befolkningens känsla för rättsordning var en viktig faktor för att lyckas slå tillbaka kuppförsöket.

– Mitt i krisen respekterar befolkningen rättsordningen och följer den. Man ifrågasätter inte lagen. När presidenten och premiärministern hade tillfångatagits och kuppmakarna gått ut i media och meddelat att man tagit över trädde parlamentets talman in i opposition mot kuppmakarna och konstaterade att han nu är högsta ansvarig eftersom presidenten och premiärministern är oförmögna att utöva sin makt.

Talmannen hade förstås gått under jorden för att inte bli gisslan han också och uppmanade armén och befolkningen att göra motstånd mot kuppmakarna.

Internationellt fördömande

Ett snabbt och enat internationellt fördömande av militärkuppen var också väldigt betydelsefullt. Afrikanska unionen betecknade kuppmakarna som terrorister och fryste deras tillgångar utomlands. Ett antal länder och organisationer fördömde blixtsnabbt kuppen, däribland den forna kolonialmakten Frankrike, USA, FN, EU och Sverige.

– Det var viktigt att den internationella pressen på kuppmakarna hela tiden vidmakthölls under de kritiska dagarna.

Armén träder in

Militärkuppen stoppades slutligen när armén mobiliserade och marscherade in mot Ouagadougou. Efter ett och halvt dygn har armén tvingat fram ett stilleståndsavtal som innebär en avväpning av säkerhetsstyrkorna.

– Direkt efter kuppen 16 september samlades befolkningen framför arméregementen runt om i landet och krävde att armén skulle avväpna säkerhetsstyrkorna eller lämna över sina vapen till befolkningen så att de själva kunde gå emot säkerhetsstyrkorna.

Men armén avvaktar ända tills det kommer ett förslag från medlarna att kuppmakarna ska få amnesti. Det blir droppen, amnestiförslaget ger en stor motreaktion från befolkningen och armén börjar mobilisera.

Efterspel

Regeringen har beslutat att ledarna för kuppen ska åtalas men i övrigt försöker myndigheterna stoppa eventuella repressalier. Myndigheterna går ut med budskapet att säkerhetsstyrkorna är våra bröder och systrar som har blivit lurade av sina ledare.

– Det var så mycket som hade kunnat gå fel men de lyckades hantera krisen perfekt. Burkina Faso har nu blivit en ny förebild för demokratisk utveckling för Afrika.

– Samtidigt är det viktigt att vi i omvärlden uppmärksammar de andra positiva exempel som finns. Till exempel hade Benins president tänkt att göra samma ändring i konstitutionen som i Burkina Faso men har skrinlagt de planerna efter att ha sett utvecklingen i Burkina Faso.  I Ghana sker det demokratiska maktskiften regelbundet som fungerar väldigt bra. Burundi var väldigt nära att lyckas med samma utveckling men det lyckades inte riktigt.

 

Faktaruta Burkina Faso

  • Burkina Faso ligger i Västafrika och huvudstad är Ouagadougou. Burkina Faso ligger i savannbältet precis söder om Sahara.
  • Runt 1200-talet bildas kungadömen i området. Frankrike erövrade området under 1890-talet och det blir fransk koloni.
  • 1960 blir Övre Volta en självständig republik.
  • 1983 tar Thomas Sankara makten i en militärkupp. Sankara genomför en rad reformer och landet blir ett föregångsland i Afrika. 1984 ändras namnet till Burkina Faso.
  • 1987 tar Blaise Compaoré makten i en militärkupp.
  • 31 oktober 2014: President Blaise Compaoré avgår efter folklig resning mot presidentens förslag att ta bort begränsningen av presidentämbetet till två mandatperioder.
  • 17 november 2014: Michel Kafando väljs till president och överstelöjtnant Isaac Zida till premiärminister fram till demokratiska val som planeras till 11 oktober 2015.
  • Onsdag 16 september: 2015 Säkerhetsstyrkorna tar presidenten och hela regeringen som gisslan. Radio och media tas över av kuppmakarna. Utegångsförbund tillkännages i hela landet men befolkningen trotsar förbudet och bygger barrikader för att inte säkerhetspolisen ska kunna komma fram.
  • Torsdag 17 september: Tidigare okända "Nationella rådet för demokrati" gör ett uttalande där man meddelar att man tagit makten och general Gilbert Diendére nu är statschef. Diendére är Comparorés närmaste man och ansvarig för militärt våld och politiska mord under tre decennier. Någon timme senare meddelar parlamentets talman Chérif Sy att han tagit över som statschef eftersom president Kafando och premiärminister Zida är tillfångatagna. Sy uppmanar folket och armén till motstånd mot säkerhetsstyrkorna. Ledande oppositionella går under jorden. Folkliga protester över hela landet mot kuppen.
  • Fredag 18 september: En motståndsradio startar sändningar. Presidenten släpps av kuppmakarna men premiärministern förblir gisslan. Medlare utsedda av Economic Community of West African States (ECOWAS) anländer till Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Medlarna är Senegals president Macky Sall och Benins president Yavi Boni.
  • Söndag 20 september: Medlarna presenterar ett utkast till avtal. I utkastet ingår amnesti för kuppmakarna. Starka protester från civilsamhället.
  • Måndag 21 september: Militärenbörjar röra sig in mot Ouagadougou från garnisonsstäder runt om i landet. Militären undviker konfrontation mot säkerhetsstyrkorna, befolkningen uppmanas att stanna hemma.
  • Tisdag 22 september: På ett ECOWAS-möte i Nigerias huvudstad Abuja avvisar de västafrikanska regeringscheferna utkastet till avtal med hänvisning att det inte följer befolkningens vilja. På tisdag kväll undertecknas en överenskommelse mellan säkerhetsstyrkorna och militären. Enligt överenskommelsen ska säkerhetsstyrkorna dra sig tillbaka och avväpnas.
  • Onsdag 23 september: President Kafando återinstalleras. Kuppledaren Diendére gör ett uttalande och säger att han ångrar kuppen.
  • Fredag 25 september: Regeringen upplöser säkerhetsstyrkorna och börjar avväpningen. Regeringen beslutar också att kuppmakarna ska ställas inför rätta.
  • 11 oktober: De första demokratiska valen efter revolutionen 31 oktober var planerade till 11 oktober innan kuppförsöket. Nu blir valet i november, troligen 15 november.
  • Antalet döda och skadade i samband med kuppförsöket är osäkra men närmare 20 rapporteras döda och 250 skadade.