News & media services

En smartare stad med sakernas internet

2015-10-15

Edith Ngai visar en app som några masterstudenter håller på att utveckla. Det är en ”trafikplanerare”, där användarna får data i realtid om luftkvalitet, väder och trafik.

När allt fler apparater är uppkopplade mot internet blir det möjligt att samla data från olika håll och skapa verktyg för beslutsfattare, företag och invånare. I projektet ”Green Internet of Things” ska en testbädd byggas för sådana applikationer.

– Vårt mål är att utveckla Uppsala som en smart och hållbar stad. Under de kommande två åren ska vi sätta upp sensorer i staden som mäter luftkvalitet och trafikflöde, säger Edith Ngai.

Hon är professor i informationsteknologi vid Uppsala universitet och leder projektet, som finansieras av Vinnova. Förutom Uppsala universitet deltar KTH, Uppsala kommun, Ericsson, IBM och några småföretag.

Forskarna ska sätta upp trådlösa sensorer längs huvudgatorna i Uppsala, speciellt där det är mycket trafik.

– Vi vill också engagera invånarna och lokala företag så att de kan vara med och samla in data, dela data och utveckla egna produkter och applikationer.

Föreslår den bästa vägen

Edith Ngai visar en app som några masterstudenter håller på att utveckla. Det är en ”trafikplanerare”, där användarna får data i realtid om luftkvalitet, väder och trafik. Appen innehåller kartor och föreslår vilken väg som är bäst att ta mellan två punkter.

– Du bestämmer själv om du vill gå den kortaste vägen eller den renaste vägen. Det går också att koordinera olika personer som ska till samma ställe och ordna gemensamma transporter, säger Edith Ngai.

I en stad som Uppsala där årstiderna växlar blir frågan om väder intressant. Vintertid river till exempel vinterdäckens dubbar upp partiklar i asfalten som skapar föroreningar. Dessa kommer att mätas av sensorerna.

– Vi kan göra en ”real-life”-studie, samla in massor av data och undersöka sambanden mellan olika data och utveckla nya applikationer som den här för trafikplanering. Det finns många möjligheter.

Data används för planering

I projektet tänker man sig två typer av användare: Professionella användare, till exempel specialister på olika myndigheter, som vill använda data för planering och har långsiktiga mål.

– De kanske vill bygga en ny väg och undrar om det är möjligt att bygga en gångbro där människor kan korsa vägen. Vad händer då? Skapar det föroreningar eller påverkar det djurlivet?

Den andra typen av användare är vanliga medborgare och lokala företag, som också kan ha nytta av de data som samlas in.

– Vi kommer att hålla alla data öppna så de kan användas för att utveckla nya applikationer. När vår plattform är igång kan företag som utvecklar sensorer sätta upp dem och testa sina produkter.

Målet är inte bara en smartare stad utan också en grönare stad, förklarar Edith Ngai:

– Dels ska plattformen vara hållbar. Sensorerna ska kunna sitta uppe länge utan att man behöver byta batterier och energiåtgången ska vara minimal. Men det gröna står också för att vi vill sätta upp så många miljövänliga sensorer som möjligt för att göra det till en grön stad, som är mer energieffektiv och ger bättre livskvalitet för invånarna.

Använder molnet för lagring

Eftersom de små handdatorerna har begränsad lagringskapacitet, undersöker forskarna hur man på bästa sätt använder ”molnet” för att öka kapaciteten och lagringsutrymmet. De har också superdatorer till sin hjälp. Det handlar mycket om interaktion mellan olika handdatorer och molnet.

– Vi har experter på ”datamining” som kan hantera stora datamängder och lyfta ut den mest intressanta informationen. Det är en av våra stora utmaningar.

Varför är Uppsala en bra plats för att testa detta?

– Först och främst har vi starkt stöd både från universitetet och från lokala myndigheter. Vi har studenter och vi har forskare. Så det är ett perfekt tillfälle att testa idéer och samla kunskap och applikationer.

– Här i Uppsala finns det problem med miljöförstöring, både vattenkvalitet och luftkvaliteten följs av Uppsala kommun. Dessutom expanderar staden, här byggs och planeras nya bostadsområden som i sin tur påverkar trafiken. Där kan vi komma med mycket data som potentiellt kan bli användbara, säger Edith Ngai.

Stark forskarmiljö kring sensorer

I Uppsala finns sedan länge en stark forskarmiljö kring sensorer och trådlös kommunikation. Det var därför Edith Ngai kom hit för några år sedan, efter doktorsexamen i Hong Kong och en tid som post doc vid Imperial College i London.

Till en början jobbade hon med trådlösa sensorsnätverk, men numera är det ”sakernas internet” som gäller.

– Nu när tekniken bakom smarta handdatorer har mognat växer intresset för nya applikationer och hur vi ska hantera de stora mängder data som produceras. Det är därför vårt intresse har flyttat från handdatorerna till internet och molnet.