News & media services

Digital patologi kan ge bättre prognos

2016-04-07

Ingrid Carlbom, gästprofessor vid institutionen för informationsteknologi, samarbetar med forskare i patologi för att utveckla ett digitalt stöd för analys av vävnadsprover.

Prostatacancer är en svår form av cancer för patologer att bedöma. Ett nytt beslutsstödsystem kan ge säkrare prognos och på så sätt undvika onödiga ingrepp.

Patologer har ett livsviktigt yrke. En av deras uppgifter är att titta på vävnadsprover för att avgöra om en patient har cancer och i så fall av hur svår grad. Patologens bedömning utgör ett viktigt underlag för beslutet om patienten ska behandlas och hur den behandlingen i så fall ska se ut.
Bedömningarna sker utefter patologens kunskap och samlade erfarenheter. Men ganska ofta kommer olika patologer fram till olika resultat. Prostatacancer är en svårbedömd cancerform.
– Visar du två patologer samma prover är de bara överens i 60 till 70 procent av fallen, berättar Ingrid Carlbom, gästprofessor vid institutionen för informationsteknologi.

Tillsammans med kollegan Christophe Avenel, samt forskare i patologi utvecklar Ingrid Carlbom ett digitalt beslutsstödsystem för prognostisering av prostatacancer. Systemet CADESS ska, när det är klart, hjälpa patologerna att analysera vävnadsprover och peka ut var avvikelserna finns. Systemet kan också avgöra vilken svårighetsgrad av cancer det rör sig om. Vinsterna med ett system som CADESS är många. Det är önskvärt att så långt det går ta bort de subjektiva elementen i bedömningen och göra den säkrare för patienten.
– En bättre bedömning kan leda till att minska antalet onödiga behandlingar, som inte förlänger livet på patienten men ger besvärliga biverkningar. Bara 10-15 procent av nyupptäckt prostatacancer behöver behandlas. De övriga växer långsamt och blir inte livshotande, berättar Christer Busch, patolog och seniorprofessor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, som samarbetar med IT-forskarna. 

Det sparar också tid. Patologer är redan nu en bristvara och snittåldern bland de som idag är yrkesverksamma är hög. Används stödsystemet kan bedömningen av bilder som idag tar en timme gå på fem minuter, menar Ingrid Carlbom.
– Just nu vill vi inte ersätta patologerna, påpekar hon, och berättar att systemet är tänkt som ett beslutsstöd.
I grova drag kan man säga att forskarna använder två olika metoder för att ”träna” sin algoritm att känna igen cancern. Dels använder sig forskargruppen av prover från en stor grupp patienter som man vet hur det sedan gick för.
Dels använder de en expertgrupp med 13 internationellt välrenommerade patologer som tillsammans lämnar expertutlåtanden om mönstret i vävnadsprover. Gruppen fyller också ett annat viktigt syfte: att bidra till acceptans för systemet hos patologer.

---

FAKTA: Prostatacancer

Sveriges vanligaste cancerform. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män – cirka hälften är över 70 år och ett fåtal är under 40 vid diagnos. Det finns många olika former av prostatacancer som hanteras på olika sätt. En del växer långsamt och blir inte livshotande. Andra är aggressiva och kräver behandling. För bedömning och prognos används den så kallade Gleason-skalan där cellerna graderas på en skala från ett till fem, där fem är den mest allvarliga graden av cancer.