News & media services

Oönskade konsekvenser av New Public Management

2016-04-14

Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet.

Enligt New Public Management blir offentlig förvaltning effektivare om den liknar den privata marknaden. Men styrningsmodellen medför oönskade konsekvenser, visar forskningen. I ett välfyllt temanummer av Statsvetenskaplig tidskrift beskrivs problemen men även möjliga lösningar.

Under 80-talet var politiker i västvärlden inom alla läger överens om att den offentliga förvaltningen behövde reformeras om än av olika anledningar. Vänstern ville demokratisera förvaltningen och högern ville skära ner och effektivisera. Lösningen blev intressant nog samma, styrningsidealet som kom att kallas "New Public Management".

En av grundtankarna är att offentlig förvaltning blir effektivare om den liknar den privata marknaden. Men styrningsmodellen medför oönskade konsekvenser, problem som forskarna varit medvetna om men som inte nått fram till politiker och medborgare.

– I Sverige upptäckte praktiker utanför forskningen de systematiska problemen med New Public Management i och med artikelserien om det svenska vårdsystemet av journalisten Maciej Zaremba våren 2013 i Dagens Nyheter, säger Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet.

Givetvis har olika problem med offentlig verksamhet diskuterats tidigare, till exempel problem i vården och skolan, men det har saknats ett helhetsperspektiv utifrån det rådande styrningsidealet. Inför valet 2014 hade kunskapen om de systematiska problemen med New Public Management spridit sig och i februari 2016 ger regeringen i uppdrag åt Statskontoret att utreda den statliga styrningen av offentlig sektor.

Eftersom det finns mycket kunskaper inom forskningen bjöd Statsvetenskaplig tidskrift in Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm, båda forskare i statskunskap vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, att vara gästredaktörer för ett temanummer om offentlig förvaltning och vägen framåt. Temanumret heter "Att göra rätt – även när ingen ser på" och riktar sig till läsare som inte är forskare.

I de olika artiklarna i Statsvetenskaplig tidskrift visar forskarna hur samhället har förändrats av New public management. Ett problem som forskarna tar upp i tidskriften är de dolda kostnaderna för granskningen. Forskarna beräknar översiktligt att de som granskas lägger ner minst lika mycket tid som granskarna. Granskningskostnaderna beräknas uppgå till cirka en tredjedel av statsförvaltningen, det vill säga knappt 300 miljarder kronor per år.

Ett annat exempel är skolan. Med goda intentioner införde politikerna det som kallas skolpeng, det vill säga entreprenörer kan starta skolor och konkurrera med kommunala skolor. Entreprenörerna kan experimentera med pedagogiken och utveckla nya metoder. Sverige har idag den mest avreglerade skolan i världen, till exempel är inte vinstuttaget i skolföretag maximerat.

– Men politikerna förstod inte hur skolpengen kunde snedvrida incitamenten. Det kvalitetsmått som finns är betyg och det skapar en betygsinflation för att maximera vinsten. Det har skapat plats för entreprenörskap men är inte nödvändigtvis det bästa sättet att använda våra skattepengar, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

I temanumret beskriver forskarna också tänkbara vägar framåt.

– Med det här temanumret vill vi mana till lugn, det blir inte bättre genom att slänga ut barnet med badvattnet. Vi behöver granskning av det offentliga men vi kan inte kräva granskning i alla lägen, verksamheterna är utvärderingströtta och det kostar stora summor. Vi behöver göra en bra analys av situationen och justera styrningen. Idag är det samma styrningsmall överallt, styrningen skiljer inte på små och stora verksamheter eller olika typer av verksamheter, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

En viktig pusselbit i vägen framåt är att vända den pågående avprofessionaliseringen som pågått sedan 80-talet. I praktiken betyder det att lita på att människor gör rätt - även om ingen granskar eller tittar över axeln.

– Låt människor koncentrera sig på det som gjorde att de valde yrket, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

---

Läs mer