News & media services

”Nobelpriset” i ekonomi påverkar den vetenskapliga karriären

År 2016 är det Bengt Holmström och Oliver Hart som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Men hur ser de typiska framtidsutsikterna ut för vinnarna av priset? Gabriel Söderberg, forskare i ekonomihistoria, har undersökt vad som händer med ekonomiprisvinnarnas citeringar.

Hur ser den framtida karriären ut för forskare som får nobelpriset i ekonomi?

– Det beror på hur man vill utvärdera en forskares karriär. I nutiden är ett vanligt sätt att mäta en forskares citeringar. Tar man bara genomsnittet av alla pristagare sedan första gången priset delades 1969, ligger den typiska pristagaren nära toppen av sin citeringskurva när han eller hon får priset (nästan uteslutande är det dock män som fått priset). Det blir oftast en kortvarig ökning i citeringarna alldeles efter priset, men sedan börjar citeringarna avta. Ur det hänseendet ser alltså karriären ganska dyster ut för en pristagare: de står på toppen av sin karriär och därefter väntar en långsam nedgång.

Finns det några exempel på pristagare med annan utveckling?

– Det finns individuella pristagare som antingen fått priset under en period av ökade citeringar som sedan fortsätter att öka efter priset, exempelvis Amartya Sen. Eller pristagare, som Milton Friedman, som får priset på toppen av sin citeringskurva men sedan fortsätter att ligga på en fortsatt hög nivå. Slutligen har vi de kanske mest intressanta, ett fåtal pristagare som Friedrich Hayek, som har en låg citeringsnivå när de får priset och därefter snabbt ökar.

Hur pass välciterade har forskarna som fått priset varit innan?

– Pristagare har i det förflutna varit mycket spridda när det gäller hur många citeringar de har haft. Sannolikt brydde sig priskommmittén inte alls om citeringar när de valde sina pristagare. Det är dock möjligt att detta har förändrats i takt med att citeringsmåttet blivit dominerande.
– Slutligen måste det förstås också framhållas att citeringar inte säger allt om en forskares karriär och att kvalitén på arbetet förmodligen är en mycket viktigare fråga. Här är det mycket svårare att diskutera i allmänna termer och hur kvalitén på en pristagares arbete påverkas av ett pris är förstås en mycket fascinerande fråga. Det finns mycket arbete för vetenskapshistoriker och vetenskapssociologer att göra här.

---

Läs mer

Bjork, S., Offer, A. & Söderberg, G (2013). ”Time series citation data: the Nobel Prize in economics”, Scientometrics

Gabriel Söderberg är just nu aktuell med boken The Nobel Factor – The Prize in Economics, Social Democracy, and the Market Turn.

 

2016-10-10