News & media services

Rosetta ger ny bild av kometer

Bild av kometen från kameran Osiris den 29 september. Hans Rickman deltog i utvecklingen av filter till kameran inför rymdfärden.

En helt förändrad bild av kometer. Det kan vara resultatet av rymdsonden Rosettas tolvåriga färd genom solsystemet, som avslutades fredagen den 30 september. Nu fortsätter diskussionen bland forskare om hur man ska tolka alla data som Rosetta har samlat in under åren och sänt till jorden.

Hans Rickman, professor emeritus.

Slutet för Rosettas rymdfärd var en kraschlandning på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, som Rosetta har utforskat under flera år. Hans Rickman, professor emeritus i astronomi, har varit med i det europeiska Rosetta-projektet sedan starten. Syftet var att lära sig mer om kometer.
– Vi ville veta mer om hela solsystemet och hur det kom till. För trettio år sedan studerade vi Halleys komet och började se kometer på ett nytt sätt, som ett vittne till hur det var när solsystemen bildades. Kometerna var med sedan start och hade troligen inte förändrats sedan dess. Det var nytt när vi insåg deras viktiga roll.

Hur känns det att projektet är slut?
– Varje dag har det strömmat in mejl om Rosetta varje gång jag öppnat mejlboxen. Jag har levt med det där i flera år och nu är det slut. Nu återstår det att försöka komma överens om hur vi kan tolka bilderna. Fortfarande försöker vi komma fram till vad vi har lärt oss om kometer. Det ska bli kul att se.

Stämmer det ni fått fram med den förväntade bilden av kometer?
– Nej, det gör inte det, inte ett dugg. Det är det starkaste intrycket, vi har sett så många viktiga saker som verkar gå på tvärs mot vår förutfattade mening. Det är de stora dragen som börjar ifrågasättas.

Kometer utan is

Det gäller till exempel kometers sammansättning, som man tidigare trott till stor del bestått av is. Nu börjar det ifrågasättas.
– Jag har haft uppfattningen att en kometkärna är som en smutsig snödriva, sedan har jag börjat se smutsen som mer viktig och isen som mindre viktig. En möjlighet är att kometkärnan nästan helt består av sten och att andelen vatten eller is är mindre än man någonsin kunnat gissa. Det är bara indikationer än så länge, men vissa av oss hävdar ganska bestämt att isen bara är en mindre del av ett i huvudsak stenigt material.
En mer teoretisk fråga är hur pass ursprunglig kometkärnan är. Hans Rickman och en forskarkollega har undersökt om det verkligen är möjligt att kometerna kunnat tillbringa den första halva miljarden år i rymden utan att krocka med varandra och gå sönder. Är verkligen kometerna helt intakta, eller är de i själva verket fragment?
– Forskarna tillhör idag två läger: En del tror att 67P/Churyumov-Gerasimenko är ett fragment och andra hävdar bestämt att det är en ursprunglig komet. Vi är i ett väldigt spännande skede, konstaterar Hans Rickman.

Utvecklade filter till kameran

Hans del i Rosettaprojektet var att delta i utvecklingen av kameran Osiris och beställa svenska, specialutvecklade filter.
– Vi har jobbat med olika filter där vi isolerat ljus och vissa våglängder för att få mer detaljerad information om vilka ämnen som flyger omkring och vilken färg de har.
Filtren tillverkades av en firma i Täby och Hans Rickman höll i kontakterna med dem.
– En utmaning var att kameran skulle sitta på rymdsonden i tio års tid innan den kom fram till kometen. Det är en tuff miljö med energirika partiklar som bombarderar den med kosmisk strålning som kan skada filtren.
Därför testades filtren först i Tandemacceleratorn vid Uppsala universitet. Filtersubstraten besköts med partiklar för att se att de inte skulle skadas.

Helt otroliga bilder

Det visade sig att kameran höll under hela rymdfärden, och det gjorde även de andra instrument som rymdsonden innehöll, som resultat av det europeiska samarbetet. Bortsett från landningen på kometen 2014 då landaren Philae först studsade tillbaka och sedan landade på en helt annan plats, har det mesta gått som planerat.
– Det som fascinerar mig är att det har gått så bra. Det är så mycket som kunde ha misslyckats. Vi i kamerateamet har levererat massor med helt otroliga bilder och det man ser på bilderna har ingenting att göra med den där snödrivan jag föreställde mig, säger Hans Rickman, som också har bidragit till tolkningen av bilderna från Osiris.

---

Fakta

I mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från franska Guyana.

Rymdsonden är försedd med två 14 meter långa solpaneler med en area om sammanlagt 64 kvadratmeter. Dess vikt är cirka 3 000 kilo (varav landaren Philae 100 kilo) och dess utsträckning är 2,8 x 2,1 x 2,0 meter.

Läs mer

Första bilderna från Rosetta

Rymdsonden Rosetta har landat

2016-10-12