News & media services

Livsviktig forskning om hjärnan

Sjukdomar till följd av neurologiska skador, sjukdomar eller utvecklingsstörningar kostar mycket för samhället, både i lidande och pengar. Vid Uppsala universitet pågår mycket forskning inom området.

Institutionen för neurovetenskap har många olika inriktningar. Här pågår 110 olika projekt inom 40 olika forskningsämnen som tillsammans täcker in en stor del av hjärnans sjukdomar. En stor del av forskningen bedrivs i direkt närhet till vården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vid institutionen bedrivs också grundforskning om hur nervsystemet fungerar för att bättre kunna förstå neurologiska sjukdomar. Här är några exempel på pågående forskning, som presenterades i samband med Bissen Brainwalk i Uppsala i november 2016.

Sömnbrist påverkar hjärnan

Alla behöver sömn, men idag sover många alldeles för lite och många utför skiftarbete. Jonathan Cedernaes, sömnforskare och läkare, forskar om sömnens betydelse för hjärnans hälsa. Målet för de studier som Bissen Brainwalk stöder är att förstå hur olika typer av sömnbrist påverkar hjärnans hälsa hos friska unga individer, och vilka åtgärder som kan vidtas för att försöka motverka denna risk.
– Allt fler studier tyder på att sömnen är viktig för hjärnans hälsa och att hjärnan bland annat rensas från gifter då vi sover. Våra och andras resultat tyder på att hjärnan kan ta skada av sömnbrist, och att otillräcklig sömn kan leda till ökad risk för exempelvis Alzheimers sjukdom, säger Jonathan Cedernaes. 
Frågan är dock hur olika typer av sömnbrist kan påverka detta, och om exempelvis flera nätter med måttlig sömnbrist är värre än en hel natts vakenhet.
– Dessutom vill vi i vår forskning ta reda på hur sömnbrist interagerar med olika livsstilsfaktorer, såsom träning och kost, för att påverka hjärnans hälsa. Att känna till betydelsen av sådana faktorer vid sömnbrist kan leda till att vi kan utforma rekommendationer för hur personer som lider av sömnbrist kan motverka de negativa effekter som detta har på hjärnans hälsa och åldrande, säger Jonathan Cedernaes.

Hjärnskakningar inom idrotten

Vilka långtidskonsekvenser kan drabba idrottare efter upprepade hjärnskakningar? Det studerar Niklas Marklund, professor i neurokirurgi. Han kan, med den för Uppsala unika PET-MR kameran, avbilda idrottare som har kvarstående besvär efter en eller flera hjärnskakningar.
– Det finns undersökningar som visar att vissa idrottare med mycket symptom efter en karriär med många hjärnskakningar drabbas av ett demensliknande tillstånd. I hjärnan hos dessa individer finns ökad anhopning av proteinet tau, som liknar de förändringar som ses i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom, berättar Niklas Marklund.
– Tidigare har dessa förändringar bara kunnat påvisas på undersökningar efter att idrottaren avlidit. Med den moderna PET-MR kameran har vi på några idrottare påvisat att även unga individer kan ha både inflammation i hjärnan och anhopning av tau, vilket är unika fynd. Resultaten beräknas kunna leda fram till nya behandlingsmetoder för idrottare med kvarstående besvär efter hjärnskakningar inom idrotten.

Behandling av långvarig smärta

Vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala bedrivs forskning om smärtbehandling, speciellt vid långvarig smärta. Pernilla Åsenlöf, professor i fysioterapi, studerar hur människor reagerar på och hanterar smärta som ett resultat av inlärning. Genom att tillämpa principer om beteendeinlärning försöker forskarna förstå hur långvarig smärta utvecklas men också hitta behandlingar.
– Vi gör analyser för varje enskilt fall om vad som är avgörande för att den här personen ska kunna leva ett så aktivt och värdefullt liv som möjligt trots långvarig smärta, säger Pernilla Åsenlöf.
Inom kort startar en studie av personer med långvarig smärta som behandlas med morfinpreparat, med fokus på vilka personer som riskerar att utveckla beroende och missbruk och vilka som tvärtom har nytta av en sådan medicin.
– Vi gör en stor kartläggningsstudie, där vi tittar på biologiska, sociala faktorer och psykologiska faktorer för att få en förklaringsmodell och bättre kunna förskriva läkemedel på ett evidensbaserat sätt, säger Pernilla Åsenlöf.
Dessutom planeras en studie om hur personer i arbetsför ålder, med långvarig smärta, kan hjälpas tillbaka till arbetslivet med hjälp av arbetsinriktad fysioterapi och insatser direkt på arbetsplatsen.

Förbättring av minnesfunktionen i hjärnan

Professor Klas Kullander leder en forskargrupp i genetisk utvecklingsbiologi, som ägnar sig åt att förstå neuronala kretsar i hjärnan och ryggmärgen. 
– Vårt fokus är definierade kretsar i hjärnan, som styr till exempel hur vi går och står men även vår förmåga att minnas, säger Klas Kullander.
Forskarna använder sig av optogenetik för att aktivera vissa nervceller i hjärnan som styr minne och inlärning och se om inlärningen då fungerar bättre.
– Vi har hittat en ingång till hjärnans inlärning och undrar därför: Skulle man kunna hjälpa patienter med Alzheimers sjukdom att bli mer mottagliga för nya intryck?
Hittills har forskarna studerat minnesfunktionen hos möss, och Klas understryker att vägen är lång från mus till människa.
– Vi planerar nu att översätta resultaten vi har fått i möss till andra däggdjur innan vi kan testa på människor. Till att börja med vill vi se om grisars minne kan påverkas på samma sätt som mössens.
Den del av hjärnan som forskarna intresserar sig för är hippocampus, som är viktig för minnet och inlärningen. De studerar exakt vilka nervceller som gör vad inom den här regionen. Forskningen tyder på att om man förändrar balansen i hippocampus kan man också förbättra inlärningsförmågan.

---

Fakta

  • Institutionen för neurovetenskap har 14 forskarämnen inom neurovetenskap med cirka 40 inriktningar som sedan är uppdelade i mer än 110 olika forskningsprojekt som täcker in forskning om hjärnan, hjärnans alla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar väldigt brett, både prekliniskt och kliniskt.

Läs mer

Hur fungerar nervsystemet? Nedslag i forskningen vid Uppsala universitet

Institutionen för neurovetenskap

 

2016-10-28