News & media services

Experimenten avslöjar tidiga tecken på autism

Vid barn-och babylabb i Uppsala används flera olika metoder och tekniker för att mäta barns psykologiska utveckling. Ögonrörelsemätningar är en av dem.

I dag går det inte att ställa diagnosen autism före två års ålder och det finns ingen effektiv behandling av kärnsymtomen. Det är utgångspunkten för projektet ”Småsyskon” som är den första studien i Norden av småsyskon till barn med autism.

– Idag kan man diagnostisera autism vid två eller tre års ålder med relativt hög säkerhet, men det är svårt att göra det tidigare. Samtidigt hoppas vi få en enklare bild av vad autism är om vi ser de första tecknen, säger Terje Falck-Ytter.

Han är en av forskarna på Uppsala Barn- och babylab, som är en del av psykologiska institutionen i Campus Blåsenhus. Här undersöks den psykologiska utvecklingen hos riktigt små barn och just i den här studien söker forskarna efter tidiga tecken på autism.

– Tanken är att ju tidigare vi kan komma, desto renare bild kan vi få av utvecklingsförloppet. Det finns ju ingen effektiv behandling idag och därför är det också väldigt viktigt att få en bättre förståelse av vad autism är för något. Målet på lång sikt är bättre, tidiga insatser för barn med autism eller med risk för autism, säger Terje Falck-Ytter.

Innan forskarna kan testa olika hypoteser om behandling och tidiga insatser, behöver de förstå mer om hur autism fungerar.

– Det vi håller på med just nu är att skapa förståelse, men också vad som skulle kunna vara kraftfulla tidiga insatser. Vad ska man träna på? Det är ett viktigt praktiskt mål.

Studerade spädbarns utveckling

Terje Falck-Ytter är psykolog i botten. Han började med att studera spädbarns utveckling, men fick senare en kombinationstjänst där han kunde jobba på habiliteringen med barn med autism och samtidigt forska.

– I samband med att jag disputerade insåg jag att vi i Sverige helt saknar den typ av forskning där man tar in barn med förhöjd risk att få autism och följer dem över tid. Det är ingen som gör det i Sverige eller Norden, så vi sökte pengar till det.

Det var starten på ”Projekt Småsyskon”. Till en början handlade det bara om autism, men senare fick gruppen förnyade anslag för att även undersöka småsyskon till barn med ADHD och språkstörning.

– De flesta småsyskon utvecklas ju normalt, men det finns en förhöjd sannolikhet för att de själva får diagnos. Det är inte så att om du har ett storasyskon med autism så är det bara autism du kan få utan du har också förhöjd risk för besläktade tillstånd som ADHD. Många gener verkar vara knutna till flera neuropsykiska diagnoser, och det är inte vattentäta skott däremellan.

Mäter ögonrörelser

Vid Barn-och babylab i Uppsala används flera olika metoder och tekniker för att mäta barns psykologiska utveckling. Ett sätt, som har använts mycket av Terje Falck-Ytter, är att mäta ögonrörelser.

– Våra ögon scannar av miljön hela tiden. Ca tre gånger i sekunden så flyttar du blicken. Man får otroligt mycket data på hur ett barn interagerar med sin omvärld.

Det är två saker som intresserar forskarna. Det ena är hur barnet tar in och väljer ut information, vilket påverkar deras hjärna och utveckling. Det andra är att det barnet tittar på också påverkar andra.

Även när man hör så uppmärksammar man olika saker, men det är ingen som märker det. Men blicken kan andra se och vad man tittar på påverkar andra väldigt mycket.

– Det är en social signal, säger Terje Falck-Ytter. Barn som väljer att inte titta så mycket på andra människor går således inte bara miste om information utan skapar också helt andra miljöer.

Ögonrörelsemätningar kan göras på två sätt: Dels kan man se var barnet tittar när bilder visas på en skärm. Dels kan försöksledaren sitta mittemot barnet och visa olika saker, medan barnets ögonrörelser följs.

Vad händer till exempel om en ettåring ser att en rolig lampa börjar blinka bredvid personen mittemot, utan att personen verkar se det? De flesta barn försöker påkalla personens uppmärksamhet med blicken, men barn med autistiska drag är inte lika intresserade av social interaktion.

Inga tydliga skillnader

Den allmänna bilden är att barn med autism inte möter blicken, men i själva verket är skillnaderna inte så tydliga hos små barn. Men när man studerar ögonrörelser så kan man upptäcka mer subtila skillnader, berättar Terje Falck-Ytter.

– En sak som vi har sett i studien är att om man mäter över lång tid så tittar barn med autism lika länge som andra på människors ansikten, men om man mäter direkt efter att en annan person tittar på dem, så är de inte lika snabba att uppmärksamma det och titta på personen. Det är subtilt och inte säkert att man skulle se det med blotta ögat, men det handlar om hur snabbt de uppfattar sociala signaler.

Förutom ögonrörelser mäter forskarna hjärnans struktur och aktivitet. De använder MR-kamera, i samarbete med Karolinska institutet, för att mäta hjärnans struktur och aktivitet, under barnens naturliga sömn. De gör också EEG-mätningar, med en mössa av elektroder, som mäter hjärnans aktivitet. Forskarna mäter också barnens motoriska utveckling genom att sätta på dem markörer och följa deras rörelser med kamera.

– Generellt har studien väldigt många experiment som testar olika hypoteser och frågeställningar om vad som kännetecknar barnen tidigt. Men sedan när de blir två, tre och även sex år träffar vi dem igen och då är syftet att ta reda på hur det gick för dem, berättar Terje Falck-Ytter.

– Vilket barn fick autism, vilket barn fick språkstörning, vilket barn fick inget alls? När vi vet det, kan vi gå tillbaka och kontrollera vad det var för skillnad i tidigare undersökningar.

Vill ha resultat som håller

Studien har pågått sedan 2011 och har finansiering fram till 2022. Under de närmaste åren tror Terje Falck- Ytter att det kommer fram en hel del ny kunskap om autism, men det gäller att ha tålamod när man bygger upp en så stor studie.

– Har man möjlighet att vänta ett år till och samla in mer och bättre data så är det bättre. Vi vill ju komma fram till resultat som håller.

Hittills är det kring 150 barn som deltar i studien. Varje barn undersöks vid sju tillfällen från fem månaders till sex års ålder. Varje besök tar en dag, varje barn möter två personer och sammanlagt 10–15 personer arbetar i projektet. Som projektledare har Terje Falck-Ytter därför en hel del logistiska problem att lösa.

– Jag måste verkligen sträcka mina förmågor åt olika håll, men det har varit otroligt lärorikt. Det känns väldigt bra att ha varit med och byggt upp den första studien av den här typen i Norden.

Svårt att hitta frivilliga

Att hitta frivilliga som ställer upp i projektet är något av en utmaning, samtidigt som flera familjer uppskattar att få bidra till forskningen (se faktaruta).

Det händer att forskarna upptäcker autistiska symtom hos barnen och tipsar föräldrarna att kontakta habiliteringen. Redan idag vet forskarna att en minoritet av barnen i studien själva har autism.

– Det betyder att vi får en väldig variation i gruppen, både i hur det går för dem och hur de beter sig när de är små. Jag tror att vi under de närmaste åren kommer att få flera intressanta uppslag. Det blir spännande att se, säger Terje Falck-Ytter.


---

Fakta

Ärftlighet och autism

  • När det gäller autism brukar man säga att cirka sextio procent av variationen mellan individer kan förklaras av gener. Det betyder att det finns en del kvar att förklara med miljöfaktorer.
  • Tvillingstudier antyder att det primärt är unika miljöfaktorer, som bara drabbar en person, som har betydelse och inte miljöfaktorer som delas i en familj.
  • Risken för småsyskonen i studien är alltså framför allt delade gener, eftersom unika miljöfaktorer inte påverkar dem mer än någon annan.

Behandling saknas

  • Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar både kognitiva och emotionella funktioner, till exempel begränsningar i socialt och kommunikativt beteende och tydligt repetitivt beteende.
  • Det finns behandlingar som inte går på kärnsymtomen, utan andra symtom som är associerade med autism – till exempel utbrott och rädslor. Men fortfarande saknas en effektiv behandling av kärnsymtomen.

Citat från föräldrarna

”Känslan att (jag och) mitt barn kan bidra till forskningen är väldigt positiv. Att dessutom veta att det kan innebära tidig upptäckt av ev ASD (diagnos inom autismspektrum) gör det ännu mer värdefullt.”

”Vi har uppskattat att få bolla och reflektera vårt barns beteende.”

”Vissa observationer har ökat oron för barnets utveckling. Att delta i studien har överlag känts bra.”

”Win-win situation i och med att vi får en grundlig utredning av vårt barn och kan därmed lägga oro åt sidan och lita på att ni signalerar om ni hittar något avvikande samtidigt som vi bidrar till forskningen.”

Citaten är hämtade från en enkät inom projektet.

 

 

2017-04-04