News & media services

Populismen växer i demokratins skugga

Populisterna vill ha allmän rösträtt och majoritetsstyre, men är negativa till andra delar av den liberala demokratin: till exempel en legitim opposition.

Det drar en våg av populism över världen. Missnöjespartierna växer i många länder och kommer till makten i allmänna val. Det visar på en sårbarhet i vårt demokratiska system, menar Sverker Gustavsson, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet: "Vi har invaggat oss i trygghet under alltför lång tid."

Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap.

På senaste tiden har populismens styrka visat sig i ett antal uppmärksammade val. Donald Trumps oväntade seger i det amerikanska presidentvalet är ett exempel, ett annat är framgångarna för högerextrema franska partiet Front national med Marine Le Pen i spetsen.

En som vet mycket om ämnet är Sverker Gustavsson, välkänd forskare i statsvetenskap som också är aktiv i debatten, till exempel i Dagens Nyheter.

Vad är populism egentligen?
– Det är inte helt lätt att svara på. Det är inte så att alla idéer som kommer underifrån och påtalar sociala orättvisor kan kallas populism – det kan ju vara högst berättigad samhällskritik. Vissa författare talar om ”okonventionellt beteende”– vilket stämmer in på politiker som Berlusconi och Trump, men inte gäller alla.

Delvis motståndare till demokratin

En bättre definition, enligt Sverker Gustavsson, är populisternas ”principiella illiberalism” – det vill säga att de motsätter sig delar av vårt liberala demokratiska system.

– De är inte emot allmän rösträtt, tvärtom, de är entusiaster för allmän rösträtt och majoritetsstyre. Men de är negativa till den andra delen av demokratin. En fungerande rättsstat, professionalism och legitim opposition vill de absolut inte ha.

Att populismen växer så snabbt idag förvånar även statsvetare, även om de rent teoretiskt sett att detta kan hända.

– Ända sedan andra världskriget har vi levt i en sorts segervisshet, att vårt demokratiska system är självklart. Det stämmer inte, det är det vi nu ser. Det är inte självklart att folk vill ha den liberala delen av demokratin. Här i Sverige är vi extremt naiva för vi har inte haft någon antidemokratisk rörelse att räkna med under de senaste hundra åren.

Är populismen ett hot mot demokratin?
– Ja, om man med demokrati menar att det ska finnas vissa spärrar mellan folkmeningen och det som beslutas. Man ska utreda, man ska ha domstolar, man ska ha journalistik som ifrågasätter politiken. Vi har invaggat oss i trygghet alltför lång tid och ser inte riktigt vad statsskicket fordrar av oss.

Expertstyre skapar problem

De politiska partierna har en viktig roll i den liberala demokratin – nämligen att fånga upp väljarnas behov och tala om för dem vad som är politiskt möjligt. När det inte fungerar öppnar det inte bara för populism utan också för teknokrati – tanken att politik är alltför viktigt för att skötas av politiker och att vi därför måste anställa experter. Det kan vara ekonomer, jurister och experter på andra områden, menar Sverker Gustavsson.

– Demokratin förutsätter ju massor av expertis, men vad händer när dessa experter börjar säga att nu klarar inte politikerna att ge oss order längre? Då har vi generaler som vill sköta försvaret och ekonomer som vill ha självständiga centralbanker och ett finansdepartement som agerar självständigt, så att det inte dras in i valrörelsen.

På den ena sidan finns alltså populisterna och på den andra sidan teknokraterna och gemensamt för dem är att de misstror partisystemet. De senaste 20–30 åren har det teknokratiska varit en vanlig tankefigur, inte minst inom EU.

– Ju mer man inför teknokratiska lösningar, desto mer öppnar man för populisterna. Och får populisterna inflytande så säger man från den andra sidan att vi måste ha regler så att våra expertområden inte dras in i valrörelsen, säger Sverker Gustavsson.

Dramatisk utveckling i olika val

Det är en dramatisk utveckling, som statsvetarna följer med intresse. Nu senast valet i Frankrike, där Marine Le Pen som leder Front National är en av presidentkandidaterna. Längre fram i höst, den 24 september, är det tyskarnas tur att gå till valurnorna.

Det gemensamma för den franska, den amerikanska och många andra länders situation är frihandelsmodellen med ett näringsliv som är öppet mot världen och där medborgarna därmed utsätts för olika typer av internationella kriser.

Vad kan man göra för att vända utvecklingen?
– Jag tror på klassisk politik, att man måste investera i infrastrukturen så att folk tror att deras barn kommer att få det bättre än de själva. Då gäller det att höja nivån på utbildningen och sjukvården och det kräver högre skatter. Tanken att folks högsta dröm är att shoppa mera är att underskatta väljarna, säger Sverker Gustavsson.


---

Läs mer:

Sverker Gustafssons debattartikel i DN: Den fantasilösa ekonomismen har undergrävt demokratin

Artikel i tidskriften Respons: Populismens utbrott beror på nyliberalismens djupverkan

Forskare kommenterar franska valet: ”Stor bredd i idédebatten”

 

2017-05-04