News & media services

Universitetens styrning hett debattämne

Styrning av universitet intresserar forskare inom bland annat statsvetenskap och företagsekonomi. Nu finns fem aktuella böcker med koppling till Uppsala universitet.

Hur ska universiteten styras för att bäst utvecklas till autonoma och oberoende organisationer? Det är ett hett debattämne idag. Vid Uppsala universitet finns expertkunskap, bland annat inom statsvetenskap och företagsekonomi.

Den senaste tiden har det kommit fem böcker på temat, som har redigerats eller skrivits av forskare knutna till Uppsala universitet. En av dem är Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap. Tillsammans med några kollegor har hon skrivit boken ”Det hotade universitetet”, som granskar den nya högskolepolitiken.

– Resurstilldelningen styrs av samma marknadsprinciper som har varit ledande inom näringslivet sedan 80-talet – tron på det starka ledarskapet som ska ”styra upp” verksamheten, genom att öka effektiviteten och kvalitén. Man måste syna sådana anspråk, säger hon.

Ett exempel är de ökade kvalitetskraven inom högre utbildning, där det sällan diskuteras vad kvalitet är och hur det kan mätas.

­– Vem avgör vad som utgör väl utfört arbete? Det finns en konflikt mellan hur politikerna, professorerna och brukarna definierar det. Hur många studenter som klarar våra kurser – är det kvalitet? Det kan vara precis tvärtom och indikera att man ställer låga krav. Det är en avprofessionalisering som tagit ifrån de akademiska lärarna rätten att avgöra vad som utgör ett väl utfört arbete.

Mer makt till lärosätena

Autonomireformen 2011 innebar en decentralisering där mer makt förflyttades till lärosätena. Men lokalt har det tvärtom inneburit en centralisering, menar Shirin Ahlbäck Öberg. Många beslut fattas av ledningen istället för i fakultetsnämnder och andra kollegiala organ.

– När vi problematiserar det gör vi det inte för att vi tycker att allt ska vara kollegialt styrt. Vissa frågor lämpar sig bättre för linjen, som ordningsfrågor, ekonomi och arbetsrätt. Men vi är inte vilken statlig verksamhet som helst, det finns en särart.

Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi, är aktuell med boken Kollegialitet – En modern styrform, som hon skrivit tillsammans med Ulla Eriksson-Zetterquist.

– Kollegialitet behöver beskrivas och förklaras. Nu har det börjat diskuteras mer, bland annat till följd av de här fem böckerna.

Vill bevara mångfalden

Även hon upplever ett hot mot kollegialiteten vid dagens universitet och högskolor. I den mån kollegialiteten finns kvar gör den det i form av ”öar” tillsammans med andra styrformer som management, byråkrati och intern demokrati.

Kanske är det så att just mångfalden av styrformer och perspektiv är det som präglar universitetsvärlden. Joseph Pallas, professor i företagsekonomi, har gått ut till dekaner och frågat: ” Vad är ett universitet? Vad är idén bakom universiteten?”

– Det var slående hur stora skillnader det var mellan svaren, inte bara mellan dekaner utan i en och samma intervju kunde dekaner ge uttryck för olika idéer. Alla dekaner tyckte att mångfalden av perspektiv var viktig. Det var viktigt att upprätthålla en organisation som kunde bevara mångtydigheten samtidigt som det fanns en profession.


---

Fakta

Fem aktuella böcker:

Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson, Sten Widmalm (red.): Det hotade universitetet

Lars Engwall: Universitet under uppsikt

Tomas Karlsohn: Universitets idé – Sexton nyckeltexter 

Kerstin Sahlin & Ulla Eriksson-Zetterquist: Kollegialitet – En modern styrform 

Linda Wedlin & Josef Pallas (red.): Det ostyrda universitetet – Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten

Läs mer

Universiteten hotas av nya styrmodeller

2017-09-22