Forskningsetik och god forskningssed vid Uppsala universitet

Vid Uppsala universitet läggs stor vikt vid forskningsetisk medvetenhet och att god forskningssed efterlevs. Samhället, dess medborgare och företag behöver pålitliga vetenskapliga resultat och det är viktigt att allmänheten har ett förtroende för forskning. Därför är det självklart att varje forskare ska säkerställa ett redligt förfarande.

Högskolelagen stadgar att i ”högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas”. Ett universitet eller en högskola som får information om misstankar om oredlighet i forskning har en skyldighet att utreda misstankarna.

Vad är god forskningssed?

God forskningssed vilar på några grundläggande principer: att det går att lita på att forskningen håller hög kvalité, att forskningen utförs och rapporteras på ett sanningsenligt sätt, utförs med respekt för viktiga samhälleliga värden, samt att forskaren tar ansvar för sin forskning och dess följdverkningar.

När allvarliga avvikelser från god forskningssed sker så kan forskningen anmälas som oredlig, vilket vid universitetet i korthet definieras som att fabricera, förvränga eller plagiera forskningen. Det kan också vara att man saknar nödvändiga tillstånd för att utföra forskningen, eller att ange någon som författare (deltagare i forskningen) som inte är berättigad till det.

Oredlighet i forskning

Nämnden för utredning av oredlighet i forskning vid Uppsala universitet ansvarar för att utreda misstänkt oredlighet. I nämnden ingår lagfaren ledamot, lärar- och studentrepresentanter, jurist samt universitetsdirektör.

Oredlighet i forskning innefattar:

  • Förfalskning
  • Förvanskning
  • Plagiat
  • Underlåtenhet att inhämta tillstånd eller följa uppställda villkor

Nämnden har också till uppgift att informera om och på annat sätt motverka oredlighet i forskning. Nämnden har dock inte uppgift att ta ställning till forskningens kvalitet.

Kontakt: oredlighet@uadm.uu.se

Nämndens ledamöter

Så hanteras anmälningar om oredlighet i forskning

När en anmälan kommer in till universitetet meddelas rektor, som överlämnar anmälan till Nämnden för utredning av oredlighet i forskning för hantering.

  1. Den anmälde forskaren underrättas och en utredning påbörjas. En referent i nämnden utses.
  2. Forskaren erbjuds att lämna in ett eget yttrande.
  3. Nämnden kan inhämta yttranden från sakkunniga, varav minst en ska vara från ett annat lärosäte. Den sakkunniges uppgift är att analysera vissa specifika frågor som är viktiga för utredningen. Under den processen kan ytterligare underlag begäras in.
  4. Universitetet kan vid behov inhämta yttrande från Centrala etikprövningsnämnden, men ska alltid göra det om anmälaren eller den anmälde önskar det och det inte är uppenbart obehövligt.
  5. När sakkunniga gjort sin bedömning får den anmälde tillfälle att lämna synpunkter på deras bedömning.
  6. När utredningen är klar skriver nämnden ett yttrande till rektor som fattar beslut.
  7. Blir beslutet fällande beslutar rektor därefter om en process för eventuell påföljd och disciplinåtgärder.
  8. Om studien publicerats kontaktas den aktuella tidskriften och eventuell finansiär.

Detta gäller anmälningar om oredlighet i forskning som inkommit till Uppsala universitet från 1 februari 2017. Anmälan och beslut om misstanke om oredlighet i forskning är offentliga handlingar.

Alla anmälningar utreds såtillvida det inte helt uppenbart handlar om något annat eller är uppenbart ogrundat. I sådant fall fattar rektor beslutet att inte utreda efter föredragning av nämndens ordförande.

Uppsala universitets riktlinjer avseende förfarandet vid anmälan om oredlighet i forskning (UFV 2016/1079).

Etikprövning

Den 1 januari 2004 infördes Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen gäller bland annat forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en person eller utförs på ett sätt som kan påverka en person fysiskt eller psykiskt, och studier på biologiskt material som kan härledas till enskilda personer.

Efter en ändring i lagen 2008 faller fler typer av forskning under lagen: Forskning som innebär behandling av känsliga personuppgifter ska i fortsättningen etikprövas oavsett om deltagaren lämnat sitt samtycke eller inte, och forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada deltagaren ska alltid etikprövas, vilket även kan gälla enkäter eller intervjuer.

Forskning som inte faller under lagen kan ändå ha intresse av att projektet prövas. Många tidskrifter och konferenser kräver forskningsetiskt tillstånd för att publicera eller låta ett föredrag hållas. Forskare och studenter kan vilja få etiska råd om ett projekt upplevs känsligt i andra avseenden än vad som täcks in av lagen. Då kan ett rådgivande yttrande inhämtas.

Kontakt

Stefan Eriksson, rektorsråd för god forskningssed.För frågor om Uppsala universitets övergripande arbete och strategi för forskningsetik och god forskningssed, kontakta Stefan Eriksson, rektorsråd för god forskningssed.