Forskning

Studie om mödradödsfall belyser brister i vården

2014-03-12

Annika Esscher, foto: Maria Lundberg

Antalet mödradödsfall i Sverige tillhör de lägsta i världen, men i en aktuell avhandling påvisar Annika Esscher brister i vårdens registrering av mödradöd och att bättre rutiner skulle kunna bidra till att rädda ännu fler liv.

– Mödradödsfall är oerhört traumatiska, framför allt för anhöriga, men också för vårdpersonal. Sverige är relativt förskonat, men förekomsten är vanligare än statistiken visar. Med samkörning av register ökar vår möjlighet att upptäcka samtliga fall, vilket skulle ge oss bättre kunskapsgrund och öka vår medvetenhet om de risker som finns, säger Annika Esscher, doktorand vid Uppsala universitets institution för kvinnors och barns hälsa.
I sin avhandling kartlägger Annika Esscher bland annat förekomst av och vårdkvalitet i samband med mödradödsfall i Sverige. Hennes resultat visar att cirka 6 dödsfall i Sverige per år är direkt eller indirekt kopplade till graviditet – vilket är fler än Sverige rapporterar till WHO – och att kvinnor födda i låginkomstländer löper avsevärt högre risk. Studien visar också att suboptimala (icke gynnsamma) faktorer i vården förekom i två tredjedelar av dödsfallen.

– I hälften av alla mödradödsfall förekom minst en betydande suboptimal faktor där vi bedömer att en annan handläggning skulle kunna ha räddat kvinnans liv. Frekvensen stämmer mot andra europeiska studier, men det som överraskar är hur mycket oftare utlandsfödda kvinnor drabbas av detta, säger Annika Esscher.
Språkbarriärer tillhör de faktorer som begränsar utlandsföddas tillgång till högkvalitativ vård. Talar patienten inte svenska krävs professionell tolkning för att förmedla sjukdomshistoria och att ge rätt typ av vård – och faktum är att Förvaltningslagen ger alla som inte behärskar svenska rätten till tolk i sjukvården.
– Därmed är det anmärkningsvärt att man än i dag försöker kommunicera med icke-svenskspråkiga patienter utan professionell tolk. Jag förstår att tidsträngd vårdpersonal ibland lockas att låta en svensktalande anhörig översätta, men det är inte rätt mot vare sig patienter eller anhöriga, och kan som, vår studie visar, få fatala följder.

Annika Esschers resultat slår också fast att tre av fyra gravida eller nyförlösta kvinnor som begår självmord haft en känd psykiatrisk sjuklighet – vilket inte alltid fångas upp av mödravården.
– Sverige har bra vårdregister, men för att nå sanningsenlig statistik och att hitta alla mödradödsfall måste vi samköra register. Att legala aborter inte dokumenteras i patientregister betyder att vi inte kan studera dödsfall – inklusive självmord – som inträffar i samband med abort. Därmed går viktig kunskap förlorad som skulle kunna leda till bättre vård och i bästa fall minska en redan låg mödradödlighet, säger Annika Esscher.

Resultaten ska nu spridas inom mödra- och förlossningsvården. Annika Esscher, som efter disputation återgår i ordinarie läkartjänst vid Akademiska sjukhuset, kommer bland annat att delta i samtal kring hur medvetenheten ska öka kring de risker som föreligger, vilket på sikt ska leda till ökad professionalitet i det enskilda mötet.
– Kvinnor som flytt från låginkomstländer kan bära med sig hälsotillstånd som vi är ovana med, de kan ha erfarenheter från sjukvård som påverkar deras sätt att söka vård i Sverige eller lida av psykiska trauman. Ska Sverige kunna erbjuda bästa möjliga vård för alla måste vi förstå och visa intresse för varje patients bakgrund, och det är också den viktigaste kunskapen jag tar med från min forskning när jag återvänder till kvinnokliniken.