Forskning

Nya rön kring uppkomsten av ADHD

2014-03-16

Antalet barn med bokstavsdiagnoser växer dramatiskt.

I en aktuell avhandling presenteras rön som ger ny kunskap kring hur symptom utvecklas vid ADHD. – På sikt kan det här hjälpa oss att ge barn med ADHD verktyg att hantera utmaningar och stress, säger forskare Johan Isaksson.

Antalet barn med bokstavsdiagnoser växer dramatiskt. Mellan 2005 och 2009 ökade ADHD-diagnostiserade 12–16-åringar med över 100 procent. Anledningen till utvecklingen är oklar, men faktum är att många unga lever med en problematik som ställer dem inför en mängd utmaningar. Säkert är också att samhället behöver mer kunskap för att ge dessa barn rätt verktyg att hantera sin vardag. Nu kastar en aktuell avhandling vid Uppsala universitet nytt ljus över diagnosen.
– Vi har studerat kortisolnivåer hos 209 barn och ungdomar i åldrarna 6 till 17 år som diagnostiserats med ADHD, och konstaterar att dessa har lägre kortisolnivåer än en åldersmatchad jämförelsegrupp. Resultatet ger oss viktiga ledtrådar kring hur symptom utvecklas vid ADHD, men väcker också en rad nya frågor att besvara, säger Johan Isaksson, forskare vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap.

Kortisol är ett av kroppens centrala hormon för att hantera stress. Normalt stiger vår kortisolnivå på morgonen för att få oss att vakna, likaså vid stressade situationer för att mobilisera kroppen. Hos barn med ADHD har Johan Isaksson noterat dels ett större antal negativa livshändelser – som separationer och missbruk inom familjen – i unga år, dels att skillnaderna i kortisolnivåer ökar tydligt från tio års ålder.
– Gruppens lägre kortisolnivåer kan tyda på att ADHD går i arv. Samtidigt ser vi ju något överraskande hur hormonproduktionen minskar efter tio års ålder, och att unga med ADHD hunnit uppleva fler negativa livshändelser kan tolkas som att en stressande närmiljö bidragit till att utmatta systemet, säger Johan Isaksson.

Resultaten har redan öppnat för flera nya forskningsspår. Från att ha mätt kortisolnivåer över tid vill teamet nu testa påverkan vid stress och känslomässiga upplevelser. De hoppas även kunna analysera effekten av medicinering med metylfenidat, liksom hur HPA-axeln, som reglerarar kortisolet, svarar mot kroppens autonoma nervsystem.
– Psykiatrisk ohälsa är ett folkhälsoproblem med direkt koppling till antalet sjukskrivningar. Vad gäller ADHD behåller varannan sina symptom i vuxen ålder, men långt ifrån alla hittar strategier att bemästra tillvaron. Alltså behöver vi stärka kopplingen mellan forskning och behandling, och kan våra resultat bidra till ökad förståelse för ADHD förbättrar vi också möjligheten att hjälpa dessa barn att möta och hantera utmaningar och stress, säger Johan Isaksson.

Läs mer om Johan Isakssons avhandling
Läs mer på institutionen för neurovetenskaps forskningssida