Forskning

Rysslands historia får klarare konturer

2015-04-08

Ytterligare en bok tar plats i biblioteket på Centrum för Rysslandsstudier, nämligen Martin Kraghs skildring av Rysslands historia.

Hur stor är egentligen kunskapen om vårt grannland i öster? Efter att arkiven öppnades i Ryssland och forna Sovjetunionen har det blivit möjligt att få en mer detaljerad bild av historien.

25 år har gått sedan murens fall, då Sovjetunionen upplöstes i 15 olika stater. Det är en av vändpunkterna i Rysslands händelserika historia. Under 150 år har landet genomgått två stora regimskiften, från tsarvälde till kommunism och slutligen till demokrati.

– Ofta har dessa förändringar gått ganska fort och varit svåra att förutsäga, menar Martin Kragh.

Han är forskare vid Centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet och Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. I höst kom han ut med boken ”Rysslands historia. Från Alexander II till Vladimir Putin”.

Utmärkande för Ryssland är, enligt Martin Kragh, att landets ledare har haft ovanligt stort inflytande på landets utveckling. Det gäller tsaren, kommunistledarna men även dagens president Vladimir Putin. Det har också präglat historieskrivningen.

– Den politiska terrorn under Lenin och Stalin är fortfarande öppna sår, till skillnad från i Tyskland där man gjorde upp med nazismen. Det finns en konfliktyta i historieskrivningen, den politiseras och styrs ovanifrån på ett sätt som vi inte är vana vid.

Men Martin Kragh tycker inte att det har försvårat hans arbete med boken.

– Jag förlitar mig mycket på rysk forskning. Det finns ett aktivt forskningsfält med gedigen faktabaserad arkivforskning. Min utgångspunkt är ekonomhistorikerns och jag ställer samma frågor till det tyska materialet som till ett brittiskt material. Om vi isolerar den ryska historien överbetonar vi skillnaderna. Istället försöker jag dra paralleller till andra länders historia och hitta likheter.

Murens fall innebar att många tidigare slutna arkiv öppnades. Förra året hölls en internationell konferens om arkivforskning i Uppsala, där forskare samlades för att utbyta erfarenheter.

– På vissa områden har vi lärt oss massor. Framför allt kan vi säga saker med mycket högre grad av precision. Om vi tidigare sagt ”Centralkommittén beslutade att…” kan vi nu säga: ”Den 15 september skickade Stalin ett telegram där han beordrade…”

I boken beskriver han hur kommunistregimen har satt spår i samhället.

– Hela landets ekonomiska geografi förändrades. Tidigare var centrum i S:t Petersburg och Warszawa men efter revolutionen blev det en omstrukturering till Ural och västra Sibirien. I dag har vi ett arv där miljontals människor jobbar i djupaste Ryssland – som svenska bruksorter i kubik. Det är viktigt för att förstå dagens Ryssland.

Han skriver också om förbindelser mellan Sverige och Ryssland, till exempel i början av 1900-talet när 150 svenska företag, som LM Ericsson och SKF, fanns i Ryssland.

– Ryssland har inte varit så isolerat som många tror, utan har idkat handel, haft kulturutbyten men såklart även konflikter med omvärlden. Det är viktigt att påminna sig om i dagens situation med ökade spänningar i Europa.

---

FAKTA: För historieintresserade

Boken ”Rysslands historia. Från Alexander II till Vladimir Putin” (Dialogos förlag, 2014) riktar sig till den historieintresserade allmänheten. Det är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska historia från 1800-talets andra hälft till idag.