Forskning

Uppsalaforskare deltar i identifikation av Copernicus lämningar

2008-11-26

Copernicus´observationer av himlakropparna resulterade i livsverket De revolutionibus, där han bland annat beskriver att jorden är ett klot.

Svenska och polska forskare i tillsammans gjort omfattande försök att identifiera kvarlämningar av den stora vetenskapsmannen Nicolaus Copernicus. En DNA-analys av några hårstrån från Museum Gustavianum är en pusselbit i detta projekt.

Forskarteamet betår av arkeologer, antropologer och genetiker. Några upphittade hårstrån i böcker som ägts av Copernicus, men som nu förvaras i universitetets Museum Gustavianum, har DNA-analyserats av Marie Allens forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi.

Uppsalagruppen har också gjort en test av en tand och benvävnad från kvarlämningar som hittats under katedralen i Frombork och tidigare testats vid institutet för forensisk forskning i Krakow. Resultaten var identiska.

- Analysen av flera hårstrån visade tolkningsbara resultat från fyra. Av dessa hade två samma profil som de kvarlämningar man tror är från Copernicus, säger Marie Allen.

Även om dessa resultat tyder på att materialet är från samma individ, kan man inte bortse från slumpfaktorn. Eftersom det fanns mycket begränsat material från håren, och detta delvis var nedbrutet, är bevisvärdet lågt.

Eftersom materialet var så begränsat undersöktes nämligen s k mitokondrie-DNA. Sådana tester används också vid brottsundersökningar, men endast som ett bevis tillsammans med andra indicier.

- Analysen av håren bör därför värderas i ljuset av och tillsammans med informationen från andra discipliner, såsom arkeologiska och antropologiska data och resultat från ansiktsrekonstruktionen, säger Marie Allen.