Forskning

Fet mat kan leda till framtida undernäring

2016-02-22

En ny studie visar att risken för att utveckla undernäring ökade för personer som hade ett högt energiintag från fett i medelåldern och senare i livet.

Ett högt energiintag från fett i maten under medelåldern samt i äldre åldrar kan leda till framtida risk för undernäring. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Studien visar att ju högre andel fett som ingår i kosten för normalviktiga och underviktiga personer, desto högre är risken för undernäring senare i livet.

- Risken för att utveckla undernäring ökade för personer som hade ett högt energiintag från totalt fett, mättat fett och enkelomättat fett i medelåldern och senare i livet, säger Lisa Söderström.

Resultaten gäller enbart underviktiga eller normalviktiga personer (BMI under 25). En teori om varför detta inte gäller överviktiga är att ett högt BMI har en sådan stark skyddande effekt mot undernäring.

Lisa Söderström anser att det finns anledning att se över mängden fett i maten samt vilken typ av fettrika livsmedel som medelålders och äldre konsumerar. Det är speciellt livsmedel med ett högt innehåll av mättat- och enkelomättat fett – t ex helfet ost, smör till bröd, fet grädde, bullar och kakor – som ökar risken för undernäring.

- En möjlig förklaring till detta kan vara att näringsinnehållet generellt var lågt i denna kost, men detta kan vi emellertid bara spekulera i eftersom vi inte har studerat detta närmare. Dessa resultat är även aktuella med tanke på de fettrika dieter, exempelvis låg-kolhydrat, hög-fett (LCFH), som har blivit alltmer populär som viktminskningsmetod, men där ännu inga långsiktiga vetenskapliga studier finns som visar på konsekvenserna av dem.

En annan studie som ingår i avhandlingen som tidigare uppmärksammats visar att 65 procent av äldre som skrivs in på sjukhuset i Västerås är undernärda eller ligger i riskzonen för att utveckla undernäring. Personer med undernäring visade sig ha fyra gånger ökad risk för en för tidig död jämfört med personer utan näringsproblem.

Avhandlingen visar även att nattfastan, det vill säga tiden mellan sista målet på kvällen och första morgonen därpå, inte bör överstiga 11 timmar hos äldre. De personer som har en längre nattfasta än 11 timmar har 67 procent ökad risk för undernäring. Äldre individer bör även äta minst fyra gånger om dagen, då de individer som äter tre eller färre gånger om dagen har en tre gånger ökad risk för undernäring.

- Förhoppningsvis kan kunskapen från studien vara ett stöd för vård-och omsorgspersonalen i deras arbete med att minska nattfastan och öka antalet måltider för äldre med risk för undernäring. Första steget är dock att hitta de äldre som har risk för undernäring. Att screena samtliga patienter 65 år och äldre som skrivs in på sjukhus borde därför göras rutinmässigt, säger Lisa Söderström.

Studien som rapporterar om ett högt energiintag från fett i kosten och framtida risk för undernäring i avhandlingen bygger på en undersökning där forskare vid Centrum för klinisk forskning och Karolinska institutet under 10 år följt upp 725 medelålders- och äldre män och kvinnor i Mellansverige. Dessa individer rapporterade sina kostvanor genom ett så kallat livsmedelsfrekvensformulär år 1997 när medverkade i de populationsbaserade studierna Svenska mammografikohorten (SMC) och Kohorten svenska män (COSM). När dessa personer 10 år senare skrevs in på Västmanlands sjukhus Västerås screenades de för undernäring med instrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Studien som undersökt förekomsten av undernäring och sambandet mellan undernäring och nattfasta samt antalet ättillfällen per dag bygger på totalt 1771 äldre individer ≥65 år som screenades för undernäring med MNA.

Avhandlingen: ”Nutritional Screening of Older Adults. Risk Factors for and Consequences of Malnutrition”, försvaras den 26 februari i Västerås. Läs mer om avhandlingen och ladda ner den i fulltext.