Forskning

Ny upptäckt gör det enklare att studera immunsystemet

2016-06-14

I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.

Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda kroppen från sjukdomsframkallande mikroorganismer, såsom bakterier, virus, svampar och parasiter. I denna process är det viktigt att immunförsvaret kan skilja på beståndsdelar från de egna cellerna och vad de producerar från de beståndsdelar som främmande mikroorganismer har eller producerar. Om immunsystemet misslyckas med att skilja egna beståndsdelar från främmande kan det leda till en autoimmuna sjukdom där immunförsvaret angriper kroppsegna celler och vävnader.

Immunförsvaret består av flera typer av immunceller, även kallade vita blodkroppar, alla med sin unika funktion. Flera av cellerna har vi fortfarande liten kunskap om. Några viktiga immunceller som är speciellt utbildade för att bekämpa svåra attacker av mikroorganismer är lymfocyter, varav det finns två typer, T- och B-celler. Dessa celler behöver dock ha längre tid på sig för att stoppa infektiösa hot och kan ibland ta uppemot en hel vecka att utvecklas. När till exempel ett virus angriper kroppen möts de av lymfocyterna som börjar dela sig. Ju fler celler som bildas desto fortare bekämpas infektionen. B-lymfocyter bildar också antikroppar som binder till smittämnet. Antikropparna samverkar med de olika immuncellerna för att avlägsna smittämnet.

Det finns olika typer av B-lymfocyter, däribland B-celler som har en medfödd polyreaktivitet, det vill säga reaktivitet mot flera smittämnen samtidigt. Dessa medfödda B-celler utvecklas lite snabbare än andra B-celler och blir därför tidigt effektiva i ett immunsvar mot ett smittoämne. Å andra sidan har de inte lika utvecklad specificitet och bindningsstyrka för smittämnet som andra icke-medfödda B-celler har. De medfödda B-cellerna har även en viss reaktivitet mot kroppseget protein, troligen som en del i vävnadsskötseln.

För att få ökad kunskap om medfödda B-celler och deras funktion i immunsvar används ofta musmodeller. De har dock vissa begränsningar då musens immunsystem inte helt överrennsstämmer med människans. Speciellt gäller det en typ av medfödda B-celler som kallas marginalzons B-celler som finns i mjälte och i lymfknutor hos människa men bara i mjälte i möss.

I en ny forskningsrapport som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports har forskare vid Uppsala universitet identifierat en population B-celler med marginalszons B-cells karaktäristiska egenskaper i lymfknutor hos möss i likhet med människa. Att marginalzons B-celler finns i lymfknutor hos möss har inte tidigare varit känt och cellerna har fått namnet nodala marginalzons B-celler för att särskilja från de i mjälten. Fyndet var möjligt med hjälp av en ny metod att dektera cellerna med.

De nodala marginalzons B-cellerna visade sig ha samma membranuttryck och funktion som är känt för marginalzons B-celler och kunde snabbt svara på substanser från bakterier och virus genom celldelning och att utsöndra immunmodulerande substanser. De hade också reaktivitet mot kroppseget protein som ökade om mössen immuniserades med proteinet men ej med främmande protein. I detta sammanhang är det intressant att vidare studera om cellerna är involverade i utveckling av autoimmun sjukdom.

Sammantaget visar resultaten att marginalzons B-celler finns i lymfknutor i möss. Detta fynd förenklar immunstudier och immunterapier i musmodeller i relation till människa. Även cancerformer i människa som utgår från dessa marginalzons B-celler är nu relevant att studera i mus.

Anna-Karin E. Palm, Heike C. Friedrich, Sandra Kleinau (2016) Nodal marginal zone B cells in mice: a novel subset with dormant self-reactivity, Scientific Reports 6, Article number: 27687 doi:10.1038/srep27687 (open access)