Forskning

Tidig KOL-diagnos kan spara miljarder

2017-05-10

Om 600 000 KOL-patienter hade fått sin KOL-diagnos två år tidigare hade man kunnat spara mer än 15 miljarder kronor i direkta hälsokostnader de två första åren efter diagnosen ställts. Det visar forskningsresultat från studien ARCTIC, genomförd av forskare på Uppsala universitet och Karolinska institutet. Resultaten presenteras vid Nordic Lung Congress i Visby den 10–12 maj.

De nya resultaten som presenteras i Visby visar att en tidig KOL-diagnos kan spara samhället cirka 25 000 kronor per patient i direkta hälsokostnader under en period på två år jämfört med en sen KOL-diagnos.

– Det är väldigt stora summor pengar som samhället kan spara i hälsokostnader med en tidigare KOL-diagnos. I vår studie har vi fokuserat på de besparingar som är möjliga under de första två åren efter att KOL-diagnosen har ställts, säger professor Christer Janson från Uppsala universitet, som har bidragit till studien.

Det finns stora fördelar med en tidig diagnos för patienterna även under de efterföljande åren, i form av minskad risk för försämring av KOL-sjukdomen och färre följdsjukdomar så som benskörhet, artrit, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykisk sjukdom. För den enskilde KOL-patienten finns det väldigt stora vinster förknippade med en tidig diagnos.

Fler människor ska utföra en spirometri  

– Många KOL-patienter tror tyvärr att de generellt är i dålig fysisk form och det är därför de ofta är andfådda. Men andfåddhet kan betyda något mycket värre, utvecklingen av KOL. Vår studie visar att ju tidigare man upptäcker sjukdomen, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling och en bättre kontroll på symtomutveckling. Detta leder till att patienterna kan ha ett mer aktivt liv utan följdsjukdomar. Studien visar att det är 60 procent lägre risk för akuta försämringsepisoder av KOL vid en tidig diagnos jämfört med en sen diagnos. Därför är det avgörande att allmänheten och vården får en större medvetenhet om nödvändigheten att mäta lungfunktionen med hjälp av spirometri så fort man upptäcker att man ofta blir andfådd, säger Christer Janson.

Andra resultat från studien

  • Personer med en KOL-diagnos kostar hälso- och sjukvården 5 gånger så mycket som kontrollgruppen som inte hade KOL.
  • Personer med en KOL-diagnos har en inkomst som är 2,0 gånger lägre än kontrollgruppen som inte hade KOL.
  • KOL-patienter med en tidig diagnos har 60 procent mindre risk för försämring av sjukdomen.
  • Kvinnor diagnostiseras senare än män med KOL.  

Om ARCTIC-studien
ARCTIC är en av de största studierna av KOL-patienter som genomförts i Sverige. Studien är baserad på datajournaler från 17 545 KOL-patienter och 84 514 referenspatienter. ARCTIC omfattar tre olika studier: En som fokuserar på värdet av tidig upptäckt av KOL vs. sen upptäckt, en som undersöker följdsjukdomarna vid en KOL-diagnos och till sist en studie som har utvärderat de ekonomiska konsekvenserna av KOL. Undersökningar av den sorten är möjliga att genomföra genom att datajournaler använts inom svensk sjukvård under många år.

Studien stöddes av Novartis.