Forskning

Vikingatida mönster med kufiska tecken presenteras på utställning

2017-09-27

Brickvävda band med geografiska mönster är vanliga i vikingatida gravar.

Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, har visat sig vara geometriska kufiska tecken. I bandens mönster åkallas både Allah och Ali. Forskningen presenteras vid en utställning på Enköpings museum.

Spegelvänt framträder Allah i vikingatida bandmönster
från Birka. Bild: Annika Larsson

De arabiska tecknen förekommer i gravdräkterna i vikingatida båtgravar, men också i kammargravarnas dräkter på centrala vikingatida platser som Birka i Mälardalen.

- En spännande detalj är att ordet ”Allah” framställts spegelvänt. En svindlande tanke är att banden, precis som dräkterna, har tillverkats väster om det muslimska kärnområdet. Kanske har man försökt skriva bönerna så att de här kunde läsas från vänster till höger, men med arabiska tecken som sig bör. Att som så ofta påstå att orientaliska föremål i vikingatida gravar enbart skulle vara ett resultat av plundring och handel österut håller inte som förklaringsmodell, eftersom inskriptionerna förkommer i typiskt vikingatida dräkter som har sin motsvarighet i bevarade bilder av valkyrior, säger Annika Larsson, forskare i textilarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.

Det var i samband med arbetet att återskapa textila mönster inför utställningen Viking Couture på Enköpings museum, som forskarna upptäckte att de vävda banden innehöll äldre arabisk skrift, kufiska tecken, som åkallar både Allah och Ali. De kufiska tecknen fanns under vikingatiden i mosaiken på gravmonument och mausoleer i framför allt Centralasien. Liknande kufiska tecken återkommer i gravdräkterna i vikingatida kammargravar på centrala platser som exempelvis Birka i Mälardalen, men också i båtgravar i trakterna kring Gamla Uppsala.

- Förmodligen var det vikingatida gravskicket påverkat av islam och tanken om ett evigt liv i Paradiset efter döden. Gravgåvor i form vackra kläder, fint sydda av exotiska tyger speglar knappast den dödes vardag, lika lite som våra dagars högtidskläder speglar vår egen vardag. Det rika materialet av gravgåvor bör snarare ses som materiella uttryck för underliggande värderingar, säger Annika Larsson.

Annika Larsson har tidigare i sin forskning poängterat den omfattande förekomsten av orientaliskt siden i Skandinaviens vikingatida gravar. I Valsgärdes båtgravar, som finns strax norr om yngre järnålderns centralplats Gamla Uppsala, är fynd av siden i de begravdas dräkter långt mycket större än fynd av ull och lin. Analyser av såväl material som vävtekniker och formspråk tyder på gamla persiska och centralasiatiska ursprungsområden.

- I Koranen står att man i Paradiset bar kläder av siden, vilket tillsammans med textbandens inskriptioner kan förklara den utbredda förekomsten av siden i vikingatida gravar. Fynden finns i samma utsträckning i både mans- och kvinnogravar. Förmodligen var det vikingatida gravskicket påverkat av islam och tanken om ett evigt liv i Paradiset efter döden, säger Annika Larsson.

Hennes forskningsresultat presenteras som en del i utställningen Viking Couture som visas på Enköpings museum. Det är Riksbankens Jubileumsfond, som driver en försöksverksamhet att nå ut med ny forskning i utställningsform. Här används andra forskningsmetoder än gängse teoretiska, eftersom resultaten ska nå en bredare publik än bara akademiker. Utställningar bygger till stor del på visuell kommunikation, och då är återskapande processer, som till exempel av de textila banden, en metod.

I den textilarkeologiska projektgruppen ingår även konstnärerna Shabnam Faraee och Ylva Ceder samt textilvetaren Karolina Pallin som återskapat de vävda banden till utställningen.

Det här är ett delresultat som kommit fram under forskningsprocessen i en pågående studie vars hela resultat kommer att vetenskapligt granskas och publiceras längre fram. I ett integrerat delprojekt görs DNA-analyser av mänskliga kvarlevor från aktuella gravar, i samarbete med professor Marie Allen och hennes forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Man hoppas att med hjälp av känsliga metoder för DNA-analyser få svar på frågor om släktskap och geografiskt ursprung.

Utställningens texter visas även på arabiska.

Utställningen Viking Couture visas på Enköpings museum, Rådhusgatan 3, Enköping, mellan 30 september 2017 och 4 februari 2018. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

https://www.rj.se/anslag/2016/viking-couturepublik-arena-for-forskning-dialog-och-kommunikation/

http://enkoping.se/underwebbar/enkopings-museum/aktuellt/nyhetsarkiv/2017-09-21-viking-couture.html

Texten redigerad 19 & 20 oktober för att förtydliga att detta är ett delresultat som presenteras som en utställning.