En åldrande befolkning, vällevnadssjukdomar, antibiotikaresistens, behov av nya och förbättrade läkemedel och kraftigt ökade sjukvårdskostnader är några av de stora medicinska utmaningar samhället står inför. Omfattande forskning i Uppsala riktas mot att lindra, läka och bota sjukdomar samt att utveckla nya läkemedel som hjälper människor att leva ett fullt liv och att överleva. Cancer, molekylär biologi, biokemi, läkemedelsutveckling, neurovetenskap, infektionsbiologi, antibiotikaresistens, diabetes och hälsoekonomi är exempel på starka forskningsområden vid Uppsala universitet.

Uppsala universitet är världsledande inom forskning kring ett flertal tumörsjukdomar. Cancerforskningen vid Uppsala universitet har stärkts ytterligare genom projekten U-CAN och U-CARE och genom ökad interaktion med Akademiska sjukhuset. Inom projektet U-CAN är målet att utarbeta metoder att förfina diagnostiken, bättre karaktärisera olika tumörsjukdomar och därmed kunna välja optimal behandling för den enskilda patienten. Utveckling och utvärdering av nya mediciner och andra nya behandlingsmetoder ingår också i projektet.

Det stora forskningsprogrammet inom livsvetenskap - SciLifeLab Uppsala - siktar på att förklara den molekylära basen för komplexa sjukdomar hos människan genom att tillämpa nya teknologier på väldefinierade patientprover. Den stora uppgiften för SciLifeLab Uppsala är att identifiera genetiska riskfaktorer, biomarkörer och molekylära mekanismer i människans sjukdomar. Detta ger möjligheter till tidig diagnos, personlig behandling samt identifiering av angreppspunkter för nya mediciner.

Forskningen kring människans och djurens arvsmassa har resulterat i spektakulära framsteg. Under senare år har en serie teknologiska genombrott skett. Nyutvecklade metoder gör det exempelvis möjligt att avläsa en människas arvsmassa inom loppet av veckor och metoder finns tillgängliga som gör det möjligt att studera samtliga geners aktivitet i frisk och sjuk vävnad. I Uppsala finns också unika samlingar av prover, s.k. biobanker, som kan utnyttjas för att studera samband mellan genetiska förändringar och sjukdom.

Bakteriers och virus motståndskraft mot läkemedel utgör ett stort hot mot mänskligheten. För att bekämpa dessa hot krävs ett nära samarbete mellan universitets forskningsdiscipliner, nätverk, sjukhus, myndigheter och industri. Forskningen inom infektionsbiologi och antibiotikaresistens är utpräglat tvärvetenskaplig och involverar forskare från både de farmaceutiska, naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna samt hälsoekonomer från den samhällsvetenskapliga fakulteten. Eftersom både människor och djur i stor utsträckning utsätts för samma sjukdomsframkallande bakterier och virus satsar Uppsala universitet på konceptet One Health för att bättre klargöra överföringsvägarna, resistensspridning och kunna förhindra framtida pandemier.

Neurotrauma, exempelvis stroke, traumatiska hjärnskador och Alzheimers sjukdom är exempel på sjukdomar som förorsakar stort lidande för den enskilde och en stor belastning på sjukvården. Uppsala universitet är bas för ledande medicinsk och psykologisk interdisciplinär forskning inom neurovetenskap. Forskningen handlar om vår hjärna och vårt nervsystem – om hur det normalt fungerar och vilka förändringar som leder till sjukdom. Verksamheten sträcker sig från molekylär neurobiologi till vårdforskning.

Att utveckla effektiva och säkra läkemedel är ur sjukvårds- och näringslivssynpunkt av största betydelse för Sverige. Uppsala universitet har landets enda farmaceutiska fakultet och den samlade infrastrukturen skapar förutsättningar för att vitalisera och effektivisera läkemedelsutveckling. En utmaning är att skräddarsy läkemedelssubstanser som selektivt påverkar sjuka celler och organ men skonar kroppen från biverkningar. Nya unika läkemedelsberedningar utvecklas för att optimera upptaget av läkemedel i kroppen.