Forskarprofilen: Paulina Nowicka

Kommunikation nyckeln i kostbehandlingar

Paulina Nowicka är ny professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation, vid institutionen för kostvetenskap. Hennes forskning handlar framför allt om hur man hittar behandlingar som fungerar för barn med fetma.

Paulina Nowicka är den första innehavaren av lärostolsprofessuren i dietetikens kommunikation. Med tjänsten kommer ett övergripande ansvar både för forskningen och forskarutbildningen inom området.
– Jag hoppas kunna hjälpa unga forskare på vägen, men också inspirera fler dietister till att börja forska. Det är ju det roligaste som finns, menar hon.
Hon började sin akademiska bana med att läsa psykologi, för att sedan också hoppa på dietistprogrammet.
– Jag kommer från en idrottsfamilj och har själv tränat friidrott. Min pappa är tränare och har jobbat med flera OS-medaljörer, så från början ville jag bli idrottspsykolog, berättar hon.

Men när hon var volontär under friidrotts-VM i Göteborg 1995 fick hon dela rum med det polska friidrottslandslagets dietist i VM-byn.
– Då tänkte jag att dietist måste vara världens mest intressanta yrke, och sökte till dietistprogrammet.
Målet då var att jobba med elitidrottare, vilket hon var nära att göra när hon fick ett erbjudande om att doktorera vid Norges idrottshögskola.
– Men jag hade samtidigt fått en förfrågan om att doktorera på barnfetma. Det var ett svårt beslut, men där någonstans gick det också upp för mig att allt jag lärt mig inom idrottspsykologi och kost lika gärna kan användas för barn med fetma som för elitidrottare.

Mycket handlar om kommunikation, menar Paulina Nowicka. Hur man förmedlar kostråd och hur man använder kosten för att få resultat.
– Den här professuren handlar ju just om hur vi kommunicerar kostbehandlingar och kostrådgivning till olika målgrupper. Inom mitt expertområde, barnfetma, brottas vi med att patienter ofta avbryter behandlingen.
Det beror ofta på en miss i kommunikationen, i kombination med orimliga förväntningar.
– När patienterna kommer vill de ofta ha en strukturerad behandling som visar i detalj vad de ska äta. Problemet är bara att det är nästintill omöjligt att leva resten av sitt liv utifrån ett sådant schema.
Hennes forskning har framför allt handlat om hur man hittar behandlingar för barn med fetma som fungerar, och vad det är som gör att de fungerar.
– Jag gjorde min praktik på dietistprogrammet på ett barnsjukhus i Malmö, och fick tack vare barnläkaren Carl-Erik Flodmark upp ögonen för hur komplext det här området är och hur lite vi vet om det. Det är nu 20 år sedan, men fascinationen håller sig kvar och jag är fortfarande lika ödmjuk för utmaningen.

Hon har jobbat kliniskt i nästan tio år och träffat tusentals barn och deras föräldrar.
– De här mötena har format och färgat mina forskningsfrågor. Under de kvällar och helger som jag har jobbat med forskningen har jag tänkt på patientgruppen, och hur det förtjänar en behandling som fungerar.
Hon har varit med och utformat olika typer av behandlingar för barn i olika åldrar och har de senaste åren varit verksam vid Karolinska institutet. En nyckelfaktor för att få resultat var att föräldrar till barn med fetma fick träffa andra föräldrar i samma situation och prata fritt om de svårigheter de möter.
– Det är viktigt att tillämpa ett icke skuldbeläggande sätt i kommunikationen och vara lyhörd för de utmaningar som familjerna står inför.
Det handlar också om att ge individanpassade råd utifrån patientens situation med små stegvisa förändringar så att patienten växer med uppgiften, i stället för strikta kostprogram.

Hennes dröm är att förbättra hälsokommunikationen och utveckla forskningsfältet inom dietetikens kommunikation.
– Det finns några andra personer i världen som forskar om det här, men vi är väldigt få. Vi har mycket arbete framför oss när det gäller att minska stigmatiseringen av patientgruppen, men också när det gäller att stärka dietistyrket och hjälpa de som jobbar med barnfetma att nå fram till patienterna.
Hon menar att många är fast i ett gammalt tankesätt där fokus ligger på hur den bästa sammansättningen av kosten ser ut, i stället för hur vi kan ändra vår livsstil på ett hållbart sätt.
– Tänk om vi kunde skapa en behandling som man vill fortsätta med och som man känner sig peppad och stärkt av. Det skulle jag vilja lyckas med!

Josefin Svensson
2018-11-15

Paulina Nowicka – fakta:

Aktuell: Installeras som professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation, vid institutionen för kostvetenskap.
Karriär i korthet: Doktorerade vid Lunds universitet 2009. Postdoktoral forskning under åren 2009–2014 vid Yale University, University of Oregon och University of Oxford. Har sedan 2010 varit knuten till Karolinska institutet.
Fritidsintressen: Det är kanske snarare ett ofrivilligt intresse, men jag är ordförande i min bostadsrättsförening. Jag har lärt mig väldigt mycket om hur det är att bo i ett flerbostadshus, så nu är det är faktiskt lite kul.
Senast lästa bok: Snacka snyggt av Elaine Eksvärd. Inspirerande. Som universitetslärare är det bra att bli påmind om vikten av retorik och jag hoppas får med några av de här tipsen under min installationsföreläsning.
Gör mig glad: Att se mina medarbetare utvecklas.
Gör mig arg: Administration, och framför allt administrativa ramar kopplade till EU-anslag. Det tar alldeles för mycket tid från själva forskningen.
Dold talang: Jag har en bra orienteringsförmåga, jag hittar ofta rätt och kommer i tid.