Nyheter och press

Forskarprofilen: Annika Skoglund

Annika Skoglund använder etnografiska metoder som deltagande observation och skuggning. FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Aktivism på arbetsplatsen

Miljöaktivism existerar inte bara utanför företag utan också bland de egna anställda på till exempel energibolag. Det menar Annika Skoglund, som i sin forskning har följt anställda vid Vattenfall i Sverige och Storbritannien.

Annika Skoglund kom till Uppsala och institutionen för teknikvetenskaper under 2015. Hon forskar om intern aktivism och hur individer inom organisationer genom att rucka lite på strukturerna kan skapa förändring.
Fokus för ett av hennes projekt är anställda på Vattenfall som hon har följt under tre år. Vattenfall har kritiserats för att inte använda miljövänlig energi. Frågan är hur företagets anställda som jobbar med vindkraft resonerar kring detta?

Hon använder etnografiska metoder som deltagande observation och skuggning. Det senare innebär att följa med en person överallt, till och med på gymmet.
– De brukade träna varje fredag med kettlebells, och då följde jag med, säger hon med ett skratt. Som etnograf ska man försöka göra så mycket som möjligt som deltagarna i studien gör, för att lära sig om deras vardagliga arbetspraktik.
Naturligtvis är det inte helt lätt att bli insläppt på ett företag som forskare. Man får ta det bit för bit och innan det var klart krävdes ett formellt avtal med Vattenfall, där Annika Skoglund skrev på ett sekretessavtal.
– Jag blir själv skadeståndsskyldig om jag bryter mot avtalet och sprider viss information. Däremot lägger de sig inte i min forskning.

För projektpengarna från Energimyndigheten har en gästprofessor anställts på 20 procent. Tillsammans med honom håller hon nu på att analysera resultaten och skicka in artiklar.
Forskningen är kontroversiell eftersom den skiljer sig från den etablerade uppfattningen att aktivism bara finns utanför kapitalistiska organisationer.
– Teorierna säger att så fort du visar engagemang som anställd så kommer ledningen att försöka utnyttja det. Men vi har inte sett att de anställdas miljöaktivism skulle tas om hand på något strategiskt sätt utan de lämnas att ta egna initiativ, till exempel sopsortera eller dra ned på resorna.
Hur är det att forska om detta på Ångströmlaboratoriet bland alla tekniker och naturvetare?
– Vår avdelning utmärker sig i att vi är samhällsvetare som hela tiden kopplar till teknik. Vi undervisar ingenjörsstudenterna om hur människan påverkar teknik och samhällsutveckling. Vad innebär det att vara ingenjör idag – till exempel inom vindkraft på Vattenfall? Som samhällsvetare tar vi upp helt andra frågor om varför vissa teknikval görs.

Ett annat av hennes projekt handlar om IT-företaget Prezi i Ungern och alternativa former av entreprenörskap. Hon och två andra forskare har hela tiden filmat och resultatet blev två dokumentärfilmer som visades på Slottsbiografen tidigare i höstas.
Det är forskarna som har analyserat materialet och skrivit manuskript, men de tog hjälp av professionella filmteam och klippare.
Varför har ni lagt ned allt jobb på att göra film av er forskning?
– Framför allt är det väldigt kul! Det är inte någonting som jag har nytta av för min karriär ännu, utan det anses tvärtom ickevetenskapligt. Men det gäller ju att göra det i sitt arbete som ger mest, både för kunskapsproduktionen och för kunskapsspridningen. Förhoppningsvis ser det annorlunda ut om tio år.
Målet är att få filmen publicerad av en särskild journal för forskningsfilmer, med peer review, men innan dess krävs en hel del arbete för att uppfylla juridiska och etiska krav.

Annika Skoglund har inte alltid jobbat med etnografisk metod. Doktorsavhandlingen skrev hon helt utan att ha med människor att göra och granskade istället policies och tidningsartiklar. Så fick hon kritik från en professor emeritus på KTH som sade att hennes forskning inte passade in.
– Jag började fundera och bestämde mig för att nu ska jag in på ett företag och komma så nära som möjligt och skugga de anställda. Så jag har väl honom att tacka för den kritiken. Ibland är den hårdaste kritiken också väldigt nyttig. Tänk om han inte hade sagt något, då hade jag kanske fortsatt som förut.

Annica Hulth

2017-02-10

Fakta – Annika Skoglund

Titel: Biträdande universitetslektor i industriell teknik vid institutionen för teknikvetenskaper.
Ålder: 39 år.
På fritiden: Förverkligar jag mina idéer.
Senast lästa bok: ”On Method” av Giorgio Agamben.
Senast sedda film: Var på filmfestival i helgen och såg ”The Untamed” – en surrealistisk mexikansk film av Amat Escalante.
Dold talang: Kite-surfar.
Blir glad: När jag får kärlekspoem av min partner.