Nyheter och press

Forskarprofilen: Magnus Lidén

Magnus Lidéns forskning handlar om att kartlägga världens biologiska mångfald inom växtriket. FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

”Det blev inte färdigt med Linné”

Som forskare i systematisk botanik har Magnus Lidén upptäckt omkring 150 nya blomväxter. De stundtals strapatsrika exkursionerna har tagit honom till bland annat Indien, Kina och Iran.

När jag kontaktar Magnus Lidén för att boka in en tid för intervju är han mitt uppe i förberedelserna inför en resa till Iran. Han är på väg till Zagrosbergen i västra delen av landet, inte långt ifrån gränsen till Irak.
– Jag har handlett en doktorand vid Islamic Azad University i Teheran, och nu ska vi ut på exkursion i tre veckor, berättar han.
När vi sedan träffas på institutionen för organismbiologi några veckor senare kan han lägga ännu en nyupptäckt art av släktet Dionysia till samlingarna.

Hans intresse för växter kom tidigt och har hållit i sig genom åren.
– På gymnasiet valde jag att göra mitt specialarbete om växter, och sedan var jag fast, berättar han.
Magnus Lidéns ämne, systematisk botanik, handlar om att kartlägga världens biologiska mångfald inom växtriket. Man undersöker hur arter avgränsas och utvecklas, hur många olika arter det finns, hur de är släkt med varandra och hur deras utbredningsmönster ser ut.
– Jag har framför allt studerat nunneörter och dionysosvivor. När jag gjorde min avhandling om växtfamiljen jordröksväxter, där nunneörter ingår, upptäckte jag att de var väldigt dåligt undersöka.
Kartläggningen av nunneörter har tagit honom till Kina och Indien där han tillsammans med kollegor har upptäckt över 100 nya arter.
– Då kan man förstå hur mycket som finns kvar att göra. Att vi har hittat så många nya arter inom en så pass välkänd grupp som blomväxter innebär att det finns ännu mer att upptäcka inom mindre kända grupper som insekter och svampar.
Carl von Linné ansåg på sin tid att det fanns omkring 10 000 arter av blomväxter. Nu tror man att det finns omkring 400 000 arter. Själv vet han inte exakt hur många nya arter han har upptäckt under sin karriär, men gissar att det är knappt 150.
– Det är lite det som är drivkraften, att upptäcka nytt. Det blev ju inte färdigt med Linné.

Men botaniska studier bedrivs inte enbart i fält. Minst lika viktigt är att studera de samlingar som redan finns i vetenskapliga herbarier och de flesta nya arter upptäcks på detta sätt.
– Men det roligaste är ju att hitta nya arter ute i naturen. Att vara den som upptäcker något som ingen annan vetat om tidigare är lite häftigt.
För Magnus Lidéns del har nya fynd ofta gjorts på otillgängliga platser långt uppe i bergen. För att nå dit krävs, förutom envishet och friska ben, ett gott samarbete med lokala partner.
– Jag publicerar alltid tillsammans med kollegor i landet och reser med lokala forskare.
Insamlade växter pressas och deponeras i ett offentligt herbarium. Nya växtarter ska beskrivas i en vetenskaplig tidskrift och namnges.
– Namnet anknyter ofta till hur den ser ut, var den växer eller till insamlaren, men mytologi, litteratur och rent nonsens är också möjliga källor till namn.
Och ja, det finns faktiskt några växter som uppkallats efter Magnus Lidén.
– En kollega i Indien namngav en nunneört efter mig. Den heter Corydalis magni.

Josefin Svensson

2016-08-05

Fakta – Magnus Lidén

Titel: Forskare vid institutionen för organismbiologi.
Ålder: 64 år.
Just nu: Jag försöker sammanfatta mitt vetande och skriver på två monografier; en om jordröksväxter och en om Dionysia.
Gör mig glad: Andra människor.
Gör mig arg: Förmätenhet.
Senast lästa bok: Certainty: A Refutation of Scepticism av Peter D. Klein.
Övrigt: Från 2004 fram till i hösten 2016 hade jag knappt hälften av min tjänstgöring som botanist på Botaniska trädgården, men sedan dess har det blivit forskning på heltid. Jag är också redaktör för Symbolae Botanicae Upsalienses, institutionens monografiserie.