Nyheter och press

Forskarprofilen: Mats G Hansson

Mats G HanssonI Mats G Hanssons bokhylla trängs Kant med den senaste forskningen inom genetik och genteknik.
Foto: Mikael Wallerstedt

Etiska konsekvenser i fokus

Den tekniska utvecklingen inom medicinsk forskning går allt snabbare, och ibland uppstår oförutsedda etiska konsekvenser. Som professor i biomedicinsk etik är det Mats G Hanssons jobb att hitta etiskt försvarbara förhållningssätt till nya situationer.

Mats G Hansson är just nu aktuell med två internationella forskningsprojekt som koordineras av Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.

I hans bokhylla i arbetsrummet på BMC trängs Kants verk med den senaste forskningen inom genetik och genteknik. Biomedicinsk etik är ett forskningsområde där det krävs kunskaper inom flera discipliner.

Ett exempel på detta är hans senaste projekt, en pilotstudie med fokus på hur föreställande lek kan underlätta behandlingen och öka livskvaliteten för cancersjuka barn. Studien har precis fått ett anslag på 300 000 kronor och är ett internationellt samarbete mellan forskare, kliniker och etikforskare vid Akademiska sjukhuset, Case Western Reserve University i Cleveland och Hamburgs universitet.
– Projektet tog form under en etikrond på barnonkologen. Där hade vi en 4-årig patient med hjärntumör som stod inför möjligheten att prova en alternativ behandling. Möjligheterna och riskerna diskuterades mellan läkare och föräldrar, men var fanns barnet i detta?

Att inkludera sjuka barn är ett återkommande problem inom vården, både när det gäller yngre och äldre barn. Man vill inte involvera barnen i svåra beslut och deras åsikter tas inte på allvar, menar Mats G Hansson.
– Vi ville hitta ett sätt att få med barnen i processen. Att hitta metoder som kan göra barnen delaktiga i behandlingen, på ett sätt som passar deras utvecklingsnivå och som ger dem en känsla av kontroll, är etiskt angeläget. Det kan påverka barnets välbefinnande och hela vårdsituationen.

En gemensam nämnare för Mats G Hanssons forskning är intresset för människor och viljan att åstadkomma en konkret förändring. Han började sin akademiska bana inom biologin, men gick efter grundutbildningen vidare inom teologi och etik.
– Jag fick något av en uppenbarelse när jag under en termin jobbade i ett laboratorium på Odengatan i Stockholm. Labbet låg i källaren och när jag stod där och frilade cellmembran kunde jag se strömmen av människor utanför. Jag kände väldigt starkt att jag ville jobba mer med människor.

Bioetik är ett ganska nytt ämne och när Mats G Hansson doktorerade i slutet av 80-talet var han något av en pionjär inom området. Idag är det cirka 25 seniora forskare som är knutna till Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.

En etikers uppgift är att titta på konsekvenserna av ett handlande, att beskriva detta och hitta metoder för att lösa frågan på ett rimligare vis. Med utgångspunkt i litteraturen byggs sedan en argumentation upp där etiska och legala diskussioner går i varandra.

Resultaten leder ofta till förslag som påverkar både policy och lagstiftningen. Mats G Hansson är noga med att understryka att etik inte handlar om personligt tyckande, utan alltid tar utgångspunkt i väl underbyggda argument.

Ett exempel på behovet av nya sätt att tänka är forskningsprojektet ”Mind the risk”, som i höstas fick ett rekordanslag på 36 miljoner kronor. Det handlar om etiska aspekter av genetisk riskinformation och är ett mångvetenskapligt samarbete som ska löpa under sex år.
– Med dagens teknik kan DNA samlas in och kartläggas i mycket stor omfattning. Man bygger upp stora kunskapsbanker, och kan med teknikens hjälp ta fram mer information än vi kanske är rustade för att hantera. Forskarna tänker inte heller alltid på hur de ska kommunicera den information som framkommer, säger Mats G Hansson.

Det finns i princip ingen forskning om genetisk risk och hur den ska kommuniceras till individen, och det var här som idén till Mind the risk-projektet föddes. I den internationella arbetsgruppen ingår forskare från en rad olika discipliner; psykologer, filosofer, hälsoekonomer och medicinare.
– Vi ska titta på hur patienter har förstått och reagerat på den här typen av information. Vi hoppas också kunna utarbeta en ny metod som tar hänsyn till hur våra beslutsprocesser ser ut. Slutmålet är att ta fram konkreta hjälpmedel både för de som levererar och de som tar emot riskinformation.

Josefin Svensson

FAKTA – Mats G Hansson

Titel: Professor i biomedicinsk etik.
Just nu: I uppstartsfasen av två forskningsprojekt, Mind the risk – om genetisk riskinformation, och ett pilotprojekt om hur föreställande lek kan underlätta behandling och öka livskvaliteten för cancersjuka barn.
På fritiden: Åker skidor, paddlar kanot och umgås med familjen. Har just blivit morfar!
Dold talang: Mina barn brukar säga att jag är bra på att laga mat.
Gör mig glad: Intellektuell öppenhet och redlighet.
Gör mig arg: Människor som utnyttjar sin maktposition för att trycka ned andra.