Nyheter och press

Forskarprofilen: Mohammad Fazlhashemi

Han vill bredda bilden av islam

Det finns inte bara en islam, utan många. Professor Mohammad Fazlhashemi vill bredda bilden av en av de största religionerna i Sverige. Intresset är stort för de nya utbildningarna i islamsk teologi och filosofi.

Islam är den näst största religionen i Sverige efter kristendomen. Ändå var det först för två år sedan som Sveriges första professur i ämnet islamsk teologi och filosofi inrättades vid teologiska institutionen.

Mohammad Fazlhashemi, som då var idéhistoriker vid Umeå universitet, sökte tjänsten som passade honom som handen i handsken. Klivet var långt geografiskt men inte ämnesmässigt:
– Även om jag var idéhistoriker så forskade jag kring muslimsk idéhistoria och politiskt tänkande inom religionen, så det fanns en hel del beröringspunkter.

Som expert på politisk islam får han ofta vara med och kommentera händelseutvecklingen i Mellanöstern. Och han delar gärna med sig av sin kunskap.
– I Umeå brukade min handledare Ronny Ambjörnsson säga ”Vår lön betalas av skattemedel och vi måste göra vår kunskap känd till en bredare allmänhet”. Det har jag burit med mig sedan dess.

Förutom intervjuer i media föreläser han ofta för lärargrupper, anställda inom offentlig verksamhet. För ett par år sedan gav han ut en bok om Arabiska våren, där han beskrev demokratirörelsen i Mellanöstern. Sedan dess demokratisträvandena bytts mot våld i länder som Syrien och Irak där IS, Islamiska staten, vill ta makten.
– De barbariska terroristerna i IS har för många blivit sinnebilden av islam. Jag försöker balansera den bilden. Varför har den här typen av extrema tolkningar uppstått och vad är de uttryck för? Då går det att bättre förstå hur man kan undvika förekomsten av extremism, säger Mohammad Fazlhashemi.

En av hans böcker heter ”Vems islam?” och han är noga med att lyfta fram att muslimer inte är en enhetlig grupp. Islam rymmer allt ifrån extrema tolkningstraditioner till de som försöker förena feminism och demokrati med islam.

Ofta har det som kallas politisk islam uppstått i samhällen i kris, med brist på rättssäkerhet och demokratiunderskott, berättar han.
– Vi vet att extremism frodas i en icke-demokratisk miljö med ekonomiska problem och korruption. Genom att jobba för bättre ekonomisk fördelning och motarbeta korruption kan de förebyggas.

Men att införa demokrati är inte så lätt i länder som saknar demokratiska traditioner och där man inte är överens om spelreglerna. När hans bok om arabiska våren kom ut i nyutgåva fick han skriva ett nytt slutkapitel, som inte var lika optimistiskt som i originalboken. Men trots allt finns det ljuspunkter.
– I Tunisien finns en samförståndsanda mellan religiösa och sekulära grupper. Där har man avstått från att införa sharialagar eftersom det skapar oroligheter. Om allt går vägen visar det att den extrema vägen inte är den enda lösningen och att konflikt kan bytas mot konsensus.

I somras gav han för första gången en sommarkurs om arabiska våren och politisk islam. Därutöver ges fyra olika grundkurser i islamsk teologi och filosofi. På sikt kommer ett utbildningsprogram att byggas upp, men det innebär inte att teologiska institutionen ska börja utbilda imamer. Precis som när det gäller kristen teologi är det en ”icke-konfessionell” utbildning och eventuell präst-, pastors- eller imam-utbildning ges i annan regi, betonar Mohammad Fazlhashemi.
– Den viktiga poängen är att islam nu kan studeras i sitt eget sammanhang och inte i ett utifrån-perspektiv. Sedan tidigare finns historiska kurser, mellanösternkunskap men just studiet av islam utifrån dess egna premisser är något nytt.

På forskningsfronten har han återvänt till medeltiden, som en gång var ämne för hans doktorsavhandling. Han söker rötterna till samtidens politiska islam i en tid som sammanfaller med europeisk medeltid och den tidigmoderna eran.
– Ett sätt att förklara politisk islam är att spåra den till 17- och 1800-talets kolonialmakter och de stora missförhållanden som rådde då. Jag undersöker om det också går att spåra idéerna och föreställningarna i de teologiska och filosofiska traditioner som växte fram på 1000 och 1100-talet och perioden före den moderna eran. Jag vill vidga perspektivet.

Annica Hulth

Fakta - Mohammad Fazlhashemi

Titel: Professor i islamisk teologi och filosofi.
Född: 1961
Familj: Fru och tre vuxna barn.
Fritid: Pyssla om huset, promenader i naturen.
Vad gör dig glad: Mycket, att läsa en bra text, äta något gott eller lyssna på musik.
Vad gör dig arg: Orättvisor. Att se människor i nöd, till exempel varje gång jag går förbi en tiggare. Det som händer nu i Mellanöstern, där totalt oskyldiga människor drabbas av oerhörda svårigheter och övergrepp i religionens namn, känner jag väldigt stor frustration över.
Senast lästa bok: Arvet från Bagdad av Ingmar Karlsson.

Kontakt