Nyheter och press

Forskarprofilen: Torsten Gordh

Torsten Gordh är professor i klinisk smärtforskning vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. Han är också överläkare och verksamhetschef vid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset. Foto: Mikael Wallerstedt

Ny teknik ger oss bilden av smärta

Torsten Gordh är Sveriges första professor i klinisk smärtforskning. I mitten av februari presenterade han de senaste rönen inom smärtforskningen vid den internationella vetenskapskonferensen AAAS i San Jose, USA.

Vid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset tar man emot patienter med olika typer av smärtproblem. Det kan vara nyopererade patienter som har mycket ont till cancerpatienter och personer med långvarig smärta i nacke och rygg.
– Som smärtläkare ser man varje dag saker man inte begriper. De frågeställningar jag möter i mitt arbete har stimulerat min forskning och gett mig nya idéer och impulser.

En studie som fått stor internationell uppmärksamhet är imaging-projektet där Torsten Gordh tillsammans med forskare vid Uppsala Berzelii Center kunnat visa att det faktiskt går att avbilda processer som orsakar smärta.
– Det här har inte varit möjligt tidigare. Genom att injicera en substans i kroppen och sedan ta bilder med hjälp av en PET-kamera kan vi nu synliggöra smärtprocesser som inte syns på vanliga röntgenbilder, berättar han.

PET står för positron emissions tomografi och är en teknik som skapar bilder av kroppens struktur och funktion.
– Den nya tekniken öppnar för en djupare förståelse av smärta och ger stöd till smärtpatienternas egna berättelser. Det har också betydelse för vilken typ av behandling man sätter in, säger Torsten Gordh.

Imaging tar avstamp i forskning som genomfördes för 15 år sedan. Då använde man substansen deprenyl och PET-tekniken i en studie kring neurologiska skador. De bilder man tog fram visade en intressant bieffekt där lederna hos patienter med ledbesvär lystes upp till följd av injektionen av deprenyl.
– Vi provade den här metoden när vi tittade på nackskador i ett senare projekt och upptäckte att områdena där patienten hade ont lystes upp. Det var första gången vi lyckades avbilda en smärtgenererande process.

Arbetet med att säkra metoder för att avbilda smärtprocesser har sedan dess gått vidare. Bland annat genom en uppmärksammad studie på initiativ av smärtläkaren och forskaren Magnus Peterson som studerat smärta i samband med tennisarmbåge.
– Vi har nu fyra studier som pekar åt samma håll. Imaging är fortfarande väldigt nytt och dyrt att genomföra, men jag tror på den här tekniken.

Forskningen bygger på ett nära samarbete mellan universitetet och Uppsala Berzelii center, ett strategiskt forskningscenter finansierat av Vinnova och Vetenskapsrådet.
– Våra kompetenser befruktar varandra. Jag vet själv inte hur man startar en PET-kamera, men jag kom med initiativet och har stor kunskap om smärtpatienter.

En annan del av Torsten Gordhs forskning är inriktad på att hitta metoder för att klassificera olika smärttillstånd med hjälp av biomarkörer. Här samarbetar han med forskare från bland annat farmaceutiska fakulteten och institutionen för analytisk kemi.
– När det gäller andra typer av sjukdomar kan man ta ett blodprov och se var felet ligger. Det är ingenting som funnits inom smärtområdet, men om vi kan hitta en biologisk diagnosticeringsmetod kan det öppna för nya möjligheter. Jag är övertygad om att vi kan nå längre inom smärtforskningen.

Josefin Svensson

Fakta – Torsten Gordh

Titel: Professor i klinisk smärtforskning
Ålder: 63 år
Familj: Fru och två barn.
Vad gör dig glad: Att promenera i Stadsskogen och längs Mälarens strand med min hustru, arbeta med min träbåt och träffa vänner. Att samarbeta med unga forskare och doktorander ger också glädje och energi.
Vad gör dig arg: Överdriven byråkratisk nit.
Senaste lästa bok: Bortom den västra horisonten: Lunkentuss klassiska världsomsegling av Gunnar Dahlgren och Dag Ekholm.
Motto: If there’s a will, there’s a way.

Kontakt