Nyheter och press

Antibiotikaresistens i fokus

Uppsala universitet antar antibiotikautmaningen

Antibiotika räddar liv över hela världen varje dag, men det växande problemet med resistenta bakterier är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Det uppmärksammas bland annat varje år på Antibiotikans dag den 18 november. Om man inte överbryggar svårigheterna att ta fram nya antibiotika och ser till att de görs tillgängliga globalt kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara ett av de största hoten mot hela världens sjukvård.

Uppsala universitet har en bred nationell och internationell tvärvetenskaplig kompetens inom antibiotikaresistensområdet.  Förutom stark grundforskning inom läkemedel, mikrobiologi och antibiotikaresistens finns internationellt framstående forskning inom bland annat diagnostik, nya ekonomiska modeller, juridik, klinisk forskning, etik, global hälsa, hållbar utveckling, beteende och lärande. Flera stora internationella forskningsprojekt inom antibiotikaområdet med stöd från EU leds från Uppsala universitet.

Uppsala Antibiotic Center, UAC, är ett nytt center för forskning, utbildning och innovation som syftar till att angripa och finna lösningar till den globala utmaningen runt antibiotikaresistens. Vid UAC ska tvärvetenskaplig forskning och utbildning runt antibiotikaresistens bedrivas genom att involvera alla de tre vetenskapsområdena vid Uppsala universitet. Verksamheten vid centret startade hösten 2016 genom en öppen utlysning av 14 tvärvetenskapliga doktorandprojekt vid Uppsala universitet.
Kontaktperson: Dan Andersson

ENABLE-projektet lanserades i februari 2014, inom ramen för Innovative Medicines Inititatives (IMI) program “New Drugs for Bad Bugs” (ND4BB), med Uppsala universitet och läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline som huvudansvariga. Det sexåriga projektet har målet att utveckla antimikrobiella läkemedelskandidater som kan testas i klinik och därmed öka möjligheten för att få fram nya antibiotika mot infektioner orsakade av gram-negativa bakterier. Konsortiet består av 39 olika partners från hela Europa, som kommer från akademi, forskningsinstitut, små- och medelstora bioteknikföretag samt stora läkemedelsbolag.
Kontaktperson: Anders Karlén

DRIVE-AB-konsortiet utvecklar alternativa ekonomiska modeller som kan skapa incitament att upptäcka och utveckla nya antibiotika. Uppsala universitet är partner och en av de ledande institutionerna i DRIVE-AB. Det offentligt-privata konsortiet finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI) och är det enda globala forskningsprojekt som utvecklar och testar nya, evidensbaserade och globalt genomförbara belöningsmodeller att stimulera investeringar i antibiotikaforskning och utveckling som samtidigt är kopplade till hållbar användning och rättvis tillgång till antibiotika.
Kontaktperson: Francesco Ciabuschi

Inom projektet AIDA pågår en klinisk studie som undersöker nyttan av att lägga till antibiotikumet meropenem för patienter som har allvarliga infektioner orsakade av meropenem-resistenta bakterier och som behandlas med colistin, ett annat antibiotikum. Colistin har i prekliniska studier visat sig ha en förmåga att påverka bakteriemembranet och på så vis återskapa resistenta bakteriers känslighet för antibiotika. Med hjälp av matematiska modeller (farmakometri) kan variabiliteten mellan patienter karaktäriseras och på så vis bidra till individanpassad antibiotikadosering. 
Kontaktperson: Lena Friberg

JPIAMR (Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance) är ett så kallat ”Joint Programming-initiativ” – en typ av EU-program där medlemsländerna bidrar med finansiering för att skapa internationella partnerskap som syftar till att lösa viktiga samhällsfrågor såsom antibiotikaresistens. Ett projekt syftar till att effektivisera framtagandet av antibiotikakombinationer och doseringar som kan övervinna resistens och har en hög sannolikhet att fungera kliniskt. Detta projekt pågår under perioden 2016-2018. Två andra projekt, som pågår under perioden 2017-2019, syftar till att studera mekanismer för selektion och transmission av resistenta bakterier i människor och i miljön samt hur man kan bromsa resistensutvecklingen genom kombinationer av antibiotika.
Kontaktperson: Lena Friberg, Dan Andersson

Vid Uppsala universitet finns flera andra projekt och nätverk som syftar till att hitta lösningar på de växande problemen med antibiotikaresistens.

ReAct är ett Uppsalabaserat internationellt nätverk som under de senaste åren varit en viktig internationell aktör när det gäller synsättet på hur nya antibiotika ska utvecklas. Nätverket arbetar med antibiotikaresistens ur ett hälsosystemperspektiv. Man verkar för att en ny affärsmodell ska byggas upp, där den offentliga och privata sektorn samarbetar för att lösa de vetenskapliga svårigheterna samtidigt som innovativa incitament skapas – både finansiella och andra incitament. Det är alltså inte bara forskningen inom antibiotikaresistens som är stark i Uppsala, utan också också informationsspridning och opinionsbildning.
Kontaktperson: Anna Zorzet

Uppsala Health Summit är en internationell konferens som arrangeras i samarbete mellan Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU),  Uppsala läns landsting, Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Uppsala kommun och Läkemedelsverket. År 2015 samlades experter för att diskutera framtidsfrågor inom antibiotikaområdet. Slutsatserna har presenterats i en rapport som innehåller en rad konkreta förslag. 2017 års Uppsala Health Summit har tema infektionssjukdomar. Programmet fokuserar på hur vi kan bli bättre på att förebygga och kontrollera infektionssjukdomar utifrån ett one-health-perspektiv.
Kontaktperson: Madeleine Neil

Annica Hulth

Fakta – forskningssatsningar inom antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett av flera teman för planerade utmaningsdrivna forskningssatsningar vid Uppsala universitet. Ur forskningsstrategier 2016-2020:

"Välfungerande antibiotika måste finnas även i framtiden. Vid det nybildade Uppsala Antibiotic Centre – UAC – kommer forskningen att riktas mot fördjupad kunskap inom så vitt skilda områden som bakteriers resistensutveckling, användande av tillgängliga antibiotika och utveckling av nya (både inom humanmedicinen och inom djurhållningen). Hur kultur och andra samhällsrelaterade incitament påverkar antibiotikaanvändning samt hur man kan förändra inarbetade beteendemönster kommer också att studeras. Genom IMI-projekten ENABLE och DRIVE deltar Uppsala universitet i utveckling av nya antibiotika samt framtagande av nya affärsmodeller inom antibiotikaområdet."