Nyheter och press

Fråga i fokus: Flyktingmottagande

Malmö 2015. Ankommande flyktingar vid Hyllie station utanför Malmö. FOTO: JOHAN NILSSON/TT

Svenskarna, flyktingarna och den moraliska krisen

Tiggare i tusental, gränskontroller och flyktingboenden i brand. Sveriges historiska position som moralisk stormakt är ifrågasatt och kanske måste vi titta i backspegeln för att se vägen framåt.

En fredag i januari gästas TV-showen Skavlan av sångerskan Lill Lindfors. På frågan om hon deltar i några kurser berättar Lill hur hon lär sig tala romani med tanke på alla rumäner som nu finns på våra gator. Du talar alltså med dem, undrar en lätt förvirrad programledare. Javisst, jag brukar bjuda hem en ung mor som sitter utanför livsmedelsbutiken och ge henne mat och kläder, hon kan ju inte bara sitta där, hinner Lill anförtro oss – innan hon abrupt hejdas med en fråga om livet med maken Anders.
– De 4 700 EU-migranter som plötsligt befolkar vårt offentliga rum har orsakat en moralisk kris. De konfronterar oss med en fattigdom vi är ovana med, vilket i sin tur provocerar vår självbild som rättskaffens och värnande alla människors lika värde. I den etiska kollaps som uppstår skapar vi nya förklaringsmodeller till varför vi tar illa vid av just dessa grupper och söker argument att bekräfta dem med, menar Erik Hansson, doktorand i kulturgeografi som studerar hur svenskar reagerar på tiggare.

Erik Hansson, doktorand i kulturgeografi.

På myndighetsnivå rapporterar Migrationsverket varje vardag antalet asylsökande i Sverige den senaste veckan. Nyheten är funktionellt formulerad, ensamkommande barn redovisas separat. Människorna på flykt över Europa reduceras effektivt till volymer och tabeller – en farlig punkt att passera fastslår Svenska Dagbladet, och nog skälver den moraliska stormakten Sverige. Från att länge ha tillhört Europas mest invandringspositiva folk anser allt fler svenskar att vi bör ta emot färre flyktingar. Gränskontroller är redan införda och regeringen förbereder utvisning av 80 000 asylsökande. Nödvändiga åtgärder i en extrem situation, eller?

– Nja, politiker hävdar gärna att Sverige aldrig ställts inför större utmaningar i flyktingmottagningen än idag, men under andra världskriget fyrtiodubblades antalet flyktingar i vårt land och det utan vare sig organisation eller kunskap att ta emot dem. En central skillnad var den tidens pragmatiska hållning att snabbt sätta invandrare i jobb i skog och hushåll. Dagens arbetsmarknad må se annorlunda ut men med en kreativ hållning är jag övertygad om att även vi kan tillvarata den kompetens som når Sverige, säger Mikael Byström, lektor i historia.

Alla är dock inte lika övertygade om vårt lands behov av utländsk arbetskraft. Sjuttiosju år efter 1939 års ökända Bollhusmöte – då en majoritet av de närvarande Uppsalastudenterna röstade mot förslaget att Sverige skulle ta emot tio tyskjudiska läkare från Nazityskland – ekar åter höga protester, men frågan är hur bred förankring dessa verkligen har?
– Främlingsfientliga strömningar är ingen ny företeelse i Sverige. Snarare återkommer de cykliskt sedan ett knappt sekel, vanligtvis i samband med att yngre krafter övertar nationalistiska rörelser kombinerat med ett för deras idéer gynnsamt samhällsklimat. Tidigare har det rört sig om kärnor av engagerade personer som sökt upp och utnyttjat lokala missnöjesyttringar i syfte att ge sken av folkopinion. Idag opererar dessa grupperingar på nätet, vilket gör det svårare att bedöma hur omfattande de är i realiteten, konstaterar Heléne Lööw vid Uppsala universitets Centrum för polisforskning.

Helene Lööw, historiker vid Centrum för polisforskning.

Inte heller dagens främlingsfientliga retorik har mycket nytt att erbjuda den som kan sin historiebok. Exempel på påståenden som repriserats sedan 40-talet är att invandrarna dels inte vill jobba, dels tar våra arbeten ifrån oss – två spår som ofta kolliderar i samma mening, enligt Mikael Byström. Resonemangen kring vem som är en värdig fattig har ännu äldre anor.
– På 1800-talet förväntades tiggare gå klädda i lump. Idag är en mobiltelefon anledning nog att ifrågasätta fattigdom. Ser de dessutom välnärda ut föds ilska som lätt får extra bränsle av den hätska ton och ryktesspridning som brer ut sig på olika nätforum. Just nu iakttar vi ett språkbruk som påminner om det tidiga 1990-talet då mängder av flyktingboenden drabbades av attentat. Erfarenhet ger att våldsdåd följer när retoriken når en viss nivå, därför menar jag att bränderna i höstas hade kunnat förutses och att varningsklockorna fortsätter ringa, säger Heléne Lööw.

Några som hörs desto mindre är EU-migranterna och de asylsökande själva. I anonymitetens mörkaste skrymslen befinner sig de som fått avslag på asylansökan och i väntan på utvisning placerats bakom lås och bom vid något av Migrationsverkets fem förvar.
– De utgör en i princip osynlig grupp, efter mina intervjuer tackar många för att de för en stund fått känna sig som mer än enbart avvikande objekt, berättar Soorej Jose Puthoopparambil som studerar livet i förvaren.
Hans forskning visar att flertalet förvarstagna lider av traumatiska upplevelser, svår stress och låg livskvalitet. Deras främsta behov är av psykosocialt slag, vilket gör personalens bemötande minst lika angeläget som materiell standard. Den iakttagelsen har redan gett praktisk effekt.
Migrationsverket har rekryterat en sjukvårdssamordnare och en konflikthanteringsinstruktör. Det är steg i rätt riktning, men fortfarande är tillgång till kuratorer och bättre verktyg för ordinarie personal nödvändigt om vi ska kunna lindra de negativa effekterna av förvarsvistelser.

Haparanda 1944. Svenska soldater hjälper evakuerade finska flyktingar. FOTO: TT

Säkert är att situation och samtal kommer att fortskrida. Samtidigt står samhället inför en utmaning att hantera här och nu. Evidenssäkrade lösningar finns knappast att tillgå, men med ordet fritt: vilken väg förordar vetenskapen?

– Historiskt faller domen ofta hård över samhällen som inte välkomnat flyktingar. Därmed inte sagt att förtroendevalda ska styra med hänsyn till eftermäle i framtida historieböcker, men de borde läsa dem som redan skrivits. Där finns många lärdomar att hämta, även kring hur man med framgång hanterar själva mottagandet, menar Mikael Byström.

Att som vissa politiker nöja sig med att lägga ansvaret hos migranternas och flyktingarnas hemländer avfärdas emellertid som en förenklad utväg utan krav på närmare precisering.
– Vi står inför ett geopolitiskt vägskäl, säger Erik Hansson. Antingen håller vi fast vid idén om nationalstaten och reser murar, men det får knappast exempelvis Rumänien att behandla sin romska befolkning bättre och extrem orättvisa leder med tiden till avund, hat och stora risker. Alternativt omstrukturerar vi till en global välfärdspolitik och tar gemensamt ansvar för att eliminera den värsta fattigdomen. Det förutsätter visserligen initiala resurser, men ställt mot alternativet är valet lätt.

Magnus Alsne

EU-migranter, flyktingar och förvar

  • I december 2015 beräknades 4 700 EU-migranter befinna sig i Sverige.

  • 2015 ansökte 162 877 människor om asyl i Sverige. 58 802 asylärenden avgjordes, av dessa beviljades 32 631.

  • Sveriges fem förvar har en total kapacitet om 255 platser. En boende kan stanna i upp till ett år.