Aktuell hjärnforskning om psykisk sjukdom, minne och sömn

Vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet pågår mycket forskning om neurologiska skador och sjukdomar i hjärnan.

Finns det en koppling mellan immunologiska sjukdomar och psykiska problem? Kan man motverka minnesförlust vid demens? Hur betydelsefull är sömnen för hjärnans hälsa? Det är tre exempel på aktuell forskning om hjärnan vid Uppsala universitet, och i samband med Bissen Brainwalk i Uppsala den 17 mars 2018 kan du ställa frågor till forskarna.

Sjukdomar till följd av neurologiska skador, sjukdomar eller utvecklingsstörningar kostar mycket för samhället, både i lidande och pengar. Vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet pågår mycket forskning inom området.

Till exempel finns i Uppsala sedan januari 2015 en mottagning för autoimmunpsykiatri. Den startades av Janet Cunningham, läkare och docent i experimentell psykiatri, som forskar om immunsystemets roll bakom vissa former av svår psykisk sjukdom.

Immunologiska sjukdomar med psykiska symtom

Janet Cunningham, läkare och docent i
experimentell psykiatri.

Vid mottagningen utreds och behandlas patienter med etablerad eller misstänkt immunologisk sjukdom i nervsystemet som ger upphov till psykiska symptom. Forskarna har redan samlat data och prover från över 1000 patienter. Eftersom symptomen varierar och ofta är både psykiska och neurologiska engageras specialister från neurologi, reumatologi och gastroenterologi i patientbedömningen.

– Genom att göra upprepade radiologiska undersökningar, mäta inflammatoriska markörer i ryggmärgsvätska, blod och saliv samt skatta graden av psykiska symptom över tid hoppas vi kunna identifiera flera sjukdomsmarkörer och förbättra den psykiatriska diagnostiken, säger Janet Cunningham.

Projektets syfte är att identifiera biologiska förändringar i immunsystemet som är kopplade till psykisk sjukdom och därmed bidra till ökad kunskap om bakomliggande sjukdomsmekanismer.

– På mottagningen har vi redan identifierat ett flertal patienter med dessa tillstånd som har fått särskilt anpassad behandling och kunnat nå symptomfrihet. Vi är övertygade om att dessa studier kan ge kunskap för förbättrad diagnostik och optimerad behandling riktad mot immunsystemet för denna nya patientgrupp, säger Janet Cunningham.

Motverka minnesförlust vid demens

Klas Kullander, professor i medicinsk
utvecklingsbiologi.

De första symptomen av Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste och mest kända demenssjukdomen, är dåligt minne. Framför allt drabbas närminnet och för dem som drabbas av demenssymptom blir förlusten av minnesfunktioner ett stort vardagsproblem.

Klas Kullander, professor i medicinsk utvecklingsbiologi, forskar om motverkan av minnesförlust vid demens och analys av minneskretsar. Hans forskargrupp studerar nervcellkretsar som är viktiga för inlärning, minne, motorik och kognition, med genetiska, molekylärbiologiska och elektrofysiologiska metoder.

Fokus för forskningen om demens är hippokampus, som sitter i hjärnans tinninglober och används för att bilda nya minnen.

– Vi vet att hjärnstrukturen hippokampus är central för minnesbildning men hur minne och inlärning går till är inte tillräckligt utrett på nervkretsnivå. I detta projekt kommer vi att undersöka ett speciellt interneuron i hippokampus, den så kallade OLM-cellen och dess roll i minnesbildning, säger Klas Kullander.

Forskargruppen har visat att OLM-cellens aktivitet påverkar inkodning av minnen i hjärnan. När OLM-cellerna överaktiveras fungerar minne och inlärning sämre men när de istället inaktiveras fungerar bildandet av nya minnen bättre.

– Detta har gett oss en större förståelse för en enskild komponent i minneskretsarna, men framförallt ger det hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimer sjukdom och demens. Vi vill nu undersöka dessa celler och kretsar närmare för att se om det går att applicera på människor med begynnande minnesproblem, säger Klas Kullander.

Sömnbrist påverkar hjärnan

Jonathan Cedernaes, sömnforskare och läkare.

Alla behöver sömn men idag sover många alldeles för lite, och många utför skiftarbete som också ger störd sömn. Jonathan Cedernaes, sömnforskare och läkare, forskar om sömnens betydelse för hjärnans hälsa.

Målet för de studier som Bissen Brainwalk stöder är att förstå hur olika typer av sömnbrist påverkar hjärnans hälsa hos friska unga individer, och vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka denna risk.

– Vi vet att sömnen är viktig för hjärnans hälsa och att hjärnan bland annat rensas från gifter då vi sover, samtidigt som minnen bearbetas och befästs. Våra och andras resultat tyder på att hjärnan kan ta skada av sömnbrist, och att otillräcklig sömn kan leda till ökad risk för exempelvis Alzheimers sjukdom, säger Jonathan Cedernaes. 

Frågan är dock hur olika typer av sömnbrist kan påverka detta, och om exempelvis flera nätter med måttlig sömnbrist är värre än en hel natts vakenhet.

– Dessutom vill vi i vår forskning ta reda på hur sömnbrist interagerar med olika livsstilsfaktorer, såsom träning och kost, för att påverka hjärnans hälsa. Att känna till betydelsen av sådana faktorer vid sömnbrist kan leda till att vi kan utforma rekommendationer för hur personer som lider av sömnbrist  – bland annat de som behöver utföra skiftarbete – kan motverka de negativa effekter som detta har på hjärnans hälsa och åldrande, säger Jonathan Cedernaes.

---

Fakta

Institutionen för neurovetenskap har 14 forskarämnen inom neurovetenskap med cirka 40 inriktningar som sedan är uppdelade i mer än 110 olika forskningsprojekt som täcker in forskning om hjärnan, hjärnans alla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar väldigt brett, både prekliniskt och kliniskt. En stor del av forskningen bedrivs i direkt närhet till vården vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Läs mer

Bissen Brainwalk – gå för alla hjärnor!

2018-02-28