Antalet döda i konflikter minskade under 2018

28 januari 2019

– Våra data har koppling till forskning men också till beslutsfattare och de som arbetar praktiskt med internationella frågor, berättar Therese Pettersson, projektledare vid Konfliktdatabasen.

Hallå där, Therese Pettersson, forskningssamordnare vid institutionen för freds- och konfliktforskning, som just nu arbetar med att sammanställa statistik från 2018 i Konfliktdatabasen. Har antalet döda till följd av konflikter fortsatt att minska under 2018?

– Vi håller fortfarande på och sammanställer informationen men det mesta tyder på att dödsiffrorna fortsätter att minska. Det är Syrien som har drivit trenden och där har vi sett en stadig nedgång sedan 2014. Troligen kommer antalet döda att vara mindre än de har varit sedan arabiska våren drog igång på allvar. Det har minskat otroligt mycket i Irak och Syrien.

Finns det även en motsatt trend?
– Ja, det finns andra länder där dödandet ökar, framför allt i Afghanistan. Under 2018 har Afghanistan gått om Syrien i antalet döda i väpnat våld. Egentligen har det ökat stadigt sedan de internationella styrkorna drog sig tillbaka. Då skulle de afghanska styrkorna ta över ansvaret för säkerheten och det har varit problematiskt. Man kämpar med problem som avhopp men också att det är ett stort land med otillgänglig terräng. Det finns områden där regeringen traditionellt inte har så starkt fäste, där det är väldigt lätt för talibanerna att ta kontrollen.

Varför är det så svårt att lösa konflikten?
– Precis som i de andra stora konflikterna i Syrien och Yemen, är det väldigt många externa aktörer som är där och blandar sig i. Konfliktparterna har stöd från andra länder, som är där med faktiska styrkor på marken och har intressen i konflikten. Forskning visar att den här typen av konflikter med extern inblandning blir blodigare och längre. Dels för att man tillför resurser så att de kan slåss mer och under längre tid, men också att det blir svårare att lösa dem ju fler intressen som ska tas tillvara.

Men i Syrien har dödligheten minskat?
– Ja, det har den gjort men det man ska tänka på är att den minskar för att Ryssland gick in väldigt aktivt med mycket styrka på syriska regeringens, Assads, sida. Man har helt enkelt tryckt ned allt motstånd, även om det fortfarande finns några områden som är rebellkontrollerade. Det är förstås positivt att dödandet minskar, men det kommer till priset att man är tillbaka i en diktatorisk regim. Det är viktigt att komma ihåg, när man ser att konflikten minskar i intensitet.

Var rent geografiskt är det flest konflikter just nu?
– Vi har en del konflikter i den norra halvan av Afrika, i Mellanöstern och Centralasien. Det är där tyngdpunkterna i konflikterna ligger i dag. Tidigare var det mycket självständighetskonflikter i Afrika och även Latinamerika var ju på 70- och 80-talen väldigt konfliktfyllt. Där har vi i stort sett inga konflikter idag, även om det finns små konflikter till exempel i Colombia. Så den geografiska tyngdpunkten förflyttas över tid.

I juni kommer ni att presentera den slutgiltiga rapporten om konflikter under 2018 i Journal of Peace Research. Samtidigt görs alla data tillgängliga i Konfliktdatabasen. Vilka använder sig av era data?
– Dels är det journalister, studenter och intresserad allmänhet. En annan viktig grupp är forskare, som forskar på alla möjliga olika aspekter på våld och konflikter, till exempel kopplingen till klimatförändringar och ojämlikhet i inkomstnivåer. Vi används också av olika internationella organisationer inom FN-familjen, till exempel Världsbanken. Vi ingår i World Development Index och även i indexet Global Burden of Disease som används mycket inom hälsoforskning. Så våra data har koppling till forskning men också till beslutsfattare och de som arbetar praktiskt med internationella frågor.