Nyheter och press

Framtidens kärnkraftsverk utnyttjar dagens kärnkraftavfall

2010-09-01

I framtiden kan vi få en helt ny typ av kärnkraft med reaktorer som är lättplacerade, uthålliga och där kärnkraftavfall kan användas som bränsle. Det handlar om så kallade generation IV-reaktorer som forskare vid Uppsala universitet håller på att utveckla tillsammans med kolleger i ett nationellt program.

De nya reaktorerna har inte särskilt mycket gemensamt med dagens reaktorteknik. Istället utvecklas de utifrån ett koncept där bränsleåtervinning, bränsletillverkning och reaktordrift ses i ett systemperspektiv, berättar Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och ansvarig för Uppsalas del i det nationella program som drivs tillsammans med KTH och Chalmers.

Fördelarna med de nya reaktorerna är många. I den nya sortens kärnkraftsreaktorer kan bränslet utnyttjas hundra gånger bättre än med dagens teknik vilket leder till en svindlande uthållighet på tiotusentals år.

– Därmed blir frågan om bränsletillgång ganska ointressant. Dessutom kan uranet användas direkt, utan anrikning, berättar Ane Håkansson.

Storleken på reaktorerna kommer att vara flexibel där det går att bygga allt från stora anläggningar på några tusen megawatt, till små så kallade nukleära batterier om 50-100 megawatt. De små reaktorerna blir relativt lättplacerade och kräver mycket lite övervakning.

– Det finns ett stort globalt behov av energi och de små reaktorerna kan placeras ut i områden som inte anses lämpliga för kärnkraft men där behovet av energi växer snabbt, berättar Ane Håkansson.

Han påpekar att det finns en humanitär aspekt av tekniken. Bortåt två miljarder människor saknar tillgång till drickbart vatten samtidigt som avsaltning av havsvatten kräver stora mängder energi. 

– Där kan den nya kärnkraftstekniken spela en viktig roll.

Runt år 2020-2025 räknar forskarna med att få igång en demonstrationsanläggning någonstans i Europa. Det främsta syftet med den blir att kontrollera att tekniken fungerar som det är tänkt. En kommersiell etablering blir möjlig först 2040-2050, gissar Ane Håkansson.

Läs mer:

Nukleär energi