Fem unga Uppsalaforskare blir Wallenberg Academy Fellows

30 november 2012

Fem uppsalaforskare har fått ett långsiktigt stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att satsa på sin forskarkarriär. Det handlar om forskning kring evolution och gener, celler och proteiner, spädbarn och hjärnans utveckling, immunförsvar och leukocyter och solceller och nya material. Satsningen, Wallenberg Academy Fellows, är ett nytt karriärprogram som riktar sig till unga lovande forskare inom alla vetenskapsområden.

Wallenberg Academy Fellows är ett nytt karriärprogram som riktar sig till unga lovande forskare inom alla vetenskapsområden. Förutom att ge forskarna en långsiktig finansiering, bidrar programmet till ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön. Av totalt 30 utnämnda forskare är tio idag verksamma vid utländska lärosäten, men kommer nu till Sverige för att fortsätta sin forskargärning.

- Det är mycket glädjande att nu få tillkännage de första Wallenberg Academy Fellows. Programmet, som är Wallenbergstiftelsens största satsning hittills, är en långsiktig satsning vid våra universitet på unga lovande forskare både från Sverige och utlandet, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Anslaget är mellan 5 och 7,5 miljoner kronor per forskare under fem år. Efter den första perioden kan forskarna söka stöd för ytterligare fem års finansiering. Forskarna har rekryterats i en process som ska bidra till ökad konkurrens och mobilitet bland unga forskare. Initiativet innefattar också ett mentorprogram för de deltagande forskarna som syftar till att stärka forskarna i deras vetenskapliga ledarskap och ge dem kunskaper och erfarenheter för att bättre kunna nyttiggöra forskningsresultat.

Om programmet: Wallenberg Academy Fellows är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin. Programmet är tänkt att omfatta en satsning på upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016 – ett totalt möjligt anslag om 1,2 miljarder kronor. Programmet har inrättats i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet.

Totalt nominerades 126 forskare av de svenska lärosätena, varav 41 verksamma vid utländska lärosäten. Akademierna har utvärderat kandidaterna och presenterat de mest lovande forskarna för Wallenbergstiftelsen, som sedan gjort det slutliga urvalet. Universiteten tar nu ett långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.

Här är de fem unga forskarna vid Uppsala universitet som blir Wallenberg Academy Fellows:

  • Damian Dowling, Monash University i Australien (ska flytta till Uppsala universitet)
  • Johan Elf, Scilifelab Uppsala, Institutionen för cell- och molekylärbiologi
  • Gustaf Gredebäck, Institutionen för psykologi
  • Mia Phillipson, Institutionen för medicinsk cellbiologi
  • Charlotte Platzer-Björkman, Institutionen för teknikvetenskaper

Presentation av uppsalaforskarna och deras forskning

Damian Dowling:

Evolution till kvinnors fördel
Under lång tid har vi lärt oss att evolution drivs av att de starkaste individerna överlever. Damian Dowlings forskning sätter hela den bilden i gungning – kvinnor kan ha en evolutionär fördel bara på grund av sitt kön. 

De flesta av alla gener ligger skyddade inuti cellens kärna. Men en liten del av dem finns i cellens energikraftverk; i de så kallade mitokondrierna. Länge har forskare trott att dessa gener inte förändras så mycket. Av olika anledningar har man trott att generna i mitokondrierna redan har optimerats och att alla förändringar därför skulle ge en sämre överlevnadsförmåga. Men den teorin har kommit på skam. Mitokondriegener skiljer sig mycket åt mellan individer och dessa skillnader verkar spela en stor roll.

Damian Dowlings forskning syftar till att bättre förstå vilka krafter som driver utvecklingen av mitokondriens arvsmassa. Nyligen visade han att ett fenomen som kallas ”moderns förbannelse” existerar (publicerat i Science 2011). När ett ägg blir befruktat, kommer spermiens mitokondrier att lämnas utanför. Ett barn ärver därför enbart moderns mitokondriegener och dessa gener kommer att utsättas för ett urval som ensidigt gynnar honor. En genförändring som är bra för honornas överlevnad, men dålig för hannar, kommer att leva vidare i populationen. Detta skulle delvis kunna förklara hanars kortare medellivslängd.

Damian Dowling leder idag en forskargrupp vid Monash University i Australien, men som Wallenberg Academy Fellow kommer han att flytta sin verksamhet till Uppsala universitet.

Johan Elf:

Studier av arbetet i livets fabrik
Inuti en cell trängs tusentals olika proteiner; de är som små arbetare som alla har en specifik uppgift i livets fabrik.  Länge har forskare studerat dessa proteiner under konstgjorda former i provrör. Johan Elf följer dem istället på plats i den levande cellen.

Johan Elf, docent vid Uppsala universitet, undersöker bland annat hur det går till när en gen ska slås på. En gen innehåller en ritning för hur ett visst protein ska se ut. Om kroppen till exempel behöver mer av proteinet hemoglobin, kommer genritningen för hemoglobin börja masskopieras.

Masskopieringen styrs av proteiner som kallas för transkriptionsfaktorer. När de kopplar till ett specifikt bindningsställe på DNA-strängen, ofta i närheten av genen, börjar kopieringen. Johan Elf har undersökt hur det går till när transkriptionsfaktorerna hittar detta specifika bindningsställe. Inuti cellen är det som i en tät folkmassa – svårt att hitta rätt. Men nyligen visade hans forskargrupp att transkriptionsfaktorerna troligtvis glider längs med DNA-strängen i sökandet efter sitt bindningsställe. Det hjälper transkriptionsfaktorerna att hitta sitt mål snabbare.

Johan Elf har också utvecklat en teknik där han kan följa hur enskilda fluorescensmärkta proteiners rör sig inuti en cell. Som Wallenberg Academy Fellow kommer han fortsätta studera samspelet mellan livets molekyler, på plats i cellen.

Gustaf Gredebäck:

Spädbarns sociala samspel kan påverka hjärnans utveckling
Redan vid en månads ålder kan spädbarn läsa av och tolka sin omgivning. Gustaf Gredebäck kommer studera vad dessa tidiga förmågor betyder för utvecklingen av mänsklig intelligens.

Vid Uppsala Barn- och babylab har forskare tagit fram unika metoder för att studera hur spädbarn läser av sin omgivning. De följer bland annat barnets ögonrörelser och tolkar vad barnet förväntar sig ska hända. Om en person tar upp en bit banan, tittar till exempel ett sex månader gammalt spädbarn mot personens mun. Barnet förväntar sig att personen ska stoppa bananbiten i munnen. Spädbarn kan också läsa av känslouttryck i ansiktet och följa riktningen på en annan persons blick.

Gustav Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi, menar att människors komplicerade sociala samspel är en grund för vår intelligens och kapacitet att lösa svåra problem. Enligt Gredebäck, har spädbarns förmåga att läsa av och tolka sociala samspel i sin omgivning, betydelse för utvecklingen av andra kognitiva funktioner, exempelvis förmågan att följa instruktioner eller att kunna motstå olämpliga impulser. Som Wallenberg Academy Fellow planerar Gustav Gredebäck att följa den sociala och kognitiva utvecklingen hos tvåhundra små barn. Han ska kartlägga barnets olika förmågor och genom enkäter undersöka hur föräldrarna stöttar barnets utveckling. Ett grundläggande mål är att bättre förstå hur mänsklig intelligens formas.

Mia Phillipson:

Immunförsvar på gott och ont
Många av våra stora folksjukdomar, som åderförkalkning, är kopplade till inflammation. Mia Phillipson kommer att undersöka hur immunceller, leukocyter, i blodomloppet triggas igång vid sjukdom, men också hur dessa celler på ett positivt vis kan bidra till nybildning av blodkärl.

När immunförsvarets celler färdas i blodomloppet letar de hela tiden efter signaler på en skada. Om en cell på blodkärlens insida larmar, kommer immunförsvaret omedelbart att reagera och leta sig in i den skadade vävnaden.

Mia Phillipson, forskare vid Uppsala universitet, är intresserad av specifika celler i immunförsvaret som kallas för leukocyter. Hon ska studera hur det går till när dessa tar sig genom blodkärlens väggar: vilka signaler celler i omgivningen använder sig av för att locka till sig leukocyter och hur leukocyterna letar sig fram till en plats i blodkärlsväggen där de kan smita ut till den omgivande vävnaden.

Som Wallenberg Academy Fellow, kommer Mia Phillipson dessutom att undersöka hur leukocyter kan bidra till nybildning av blodkärl. Hennes forskargrupp visade nyligen att leukocyter verkar vara viktiga när det bildas nya blodkärl kring insulinproducerande celler, som har transplanterats till diabetikers muskler. Bättre kunskaper kring denna process kan förhoppningsvis bidra till fler framgångsrika transplantationer och att diabetiker därmed kan slippa insulinsprutor.

Charlotte Platzer-Björkman:

En ny generation solceller
Tunnfilmsolceller som fångar ljus effektivt är ofta gjorda av material som innehåller sällsynta metaller. För att minska tillverkningskostnaden och underlätta storskalig produktion, ska Charlotte Platzer-Björkman göra dem av helt nya material.
Marknadens just nu mest slagkraftiga tunnfilmsolceller kallas CIGS, efter de ingående grundämnena: koppar, indium, gallium och selen. De har en effektivitet på upp emot 20 procent när de omvandlar solenergi till el. Men indium är sällsynt och dyrt – därför är dessa solceller inte så lämpade för massproduktion.

Charlotte Platzer-Björkman från Uppsala universitet har en ny solcellsmaterialkandidat på gång, där sällsynta och dyra metaller har ersatts av billigare och mer lättillgängliga grundämnen: koppar, zink, tenn och svavel. Som Wallenberg Academy Fellow ska hon utveckla metoder för att tillverka fungerande och effektiva solceller från denna fyrkomponents- blandning.

Genom att variera blandningen går det också att få fram solceller som fångar ljus av olika våglängd. Om olika slags tunnfilmssolceller läggs i lager ovanpå varandra, kan solcellen fånga en bredare del av solens spektrum. Det kan öka effektiviteten dramatisk; vissa staplade solceller har en effektivitet på upp emot 40 procent. Men än så länge har ingen provat att göra sådana solceller av dessa nya material som består av fyra grundämnen. Charlotte Platzer Björkman kommer att stapla tunnfilmsolceller gjorda av koppar, zink, tenn och svavel, med celler som också har lite selen i sig.

Läs mer:

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse