Nyheter och press

Sverige har halkat efter i trygghetsligan

2013-05-03

Om en majoritet av befolkningen har sina huvudsakliga försäkringsintressen utanför den offentliga modellen kan det påverka viljan att betala skatt, menar Joakim Palme.

Det sociala skyddsnätet i Sverige är inte så starkt som det en gång har varit. För många innebär det ett rejält inkomstbortfall att bli arbetslös, eftersom de hamnar över taket i a-kassan. Socialförsäkringssystemen i Sverige har halkat efter de senaste åren, visar en internationell jämförelse.

I en aktuell rapport jämförs utvecklingen av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna utifrån en genomsnittlig industriarbetarlön. Resultatet visar att flera länder har gått om Sverige när det gäller alla tre försäkringarna.
– Det här är inga olympiska spel, men det är lite förvånande att Sverige som tidigare har haft känning på medaljerna nu befinner sig mitt i klungan. Och allra störst tillbakagång är det inom a-kasseområdet, säger Joakim Palme, professor i statskunskap.
Från att ha varit näst högst i världen 2005 hade Sverige hamnat en bra bit under snittet när OECD-länderna jämfördes. Mindre än en tredjedel av den svenska befolkningen hamnar under taket och har rätt till 80 procent av lönen i a-kassa.
De övriga kan förstås komplettera med andra försäkringar, men det finns risker med att förlita sig på privata lösningar, menar Joakim Palme.
– Om man ska få politisk stabilitet eller hållbarhet i ett samhälle, så brukar det vara ett bra recept att man har en befolkningsmajoritet som inte bara får vara med och betala för kalaset utan också kan få någonting tillbaka. Om en majoritet av befolkningen har sina huvudsakliga försäkringsintressen utanför den offentliga modellen, kan det påverka viljan att betala skatt.

Joakim Palme ser flera fördelar med ett allmänt socialförsäkringssystem. Först och främst är inkomstomfördelande, till förmån för de som är låginkomsttagare eller har dålig hälsa. Men det finns också rena effektivitetsvinster.
– Man håller administrationskostnaderna nere och man slipper förhandla på varje arbetsplats om försäkringsfrågan, eftersom det redan är löst genom lagstiftningen.
En annan fördel är att man slipper inlåsningseffekten som kan uppstå med separata försäkringssystem för olika grupper på arbetsmarknaden.
– Det gäller inte minst på pensionsområdet, där det innebär ett visst risktagande att byta från privat till offentlig sektor och tvärtom, när systemen är riggade på olika sätt.
På senare tid har flera olika politiska partier lyft fram frågan om att höja taket i a-kassan.
Även Joakim Palme och hans forskarkolleger har deltagit i debatten och argumenterat för en genomgripande reform av socialförsäkringarna. De efterlyser också mer av investeringstänkande i arbetsmarknadspolitiken.
– I kristider borde man i första hand satsa på aktiva åtgärder som stärker människors möjligheter att komma tillbaka i arbete. Här har Sverige också tappat internationellt sett, medan andra har ökat ambitionerna.

På 90-talet ifrågasatte många om arbetsmarknadsåtgärder var väl satsade skattepengar, men i dag har det skett en omvärdering.
– Många ekonomer har förespråkat att vi i det konjunkturläge vi befinner oss i skulle satsa mer på kvalitet i arbetsmarknadspolitiken. Vi behöver höja kvalifikationerna hos de som söker jobb, säger Joakim Palme.
Detsamma gäller sjukförsäkringen. Där ser han rehabilitering som en outnyttjad resurs, nu när ohälsotalen ökar i Europa samtidigt som en åldrande befolkning ska försörjas.
– Här finns ett allmänt intresse bland de europeiska länderna och OECD-länderna att satsa mer offensivt och förhoppningsvis kunna lära av varandra.

FAKTA/Socialförsäkringar jämförs

Rapporten Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv (2012) är beställd av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det är en analys av utvecklingen i 18 OECD-länder från 1930-2010, i samarbete mellan Joakim Palme och forskare vid institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.