Nyheter och press

Det fria arbetet ställer nya krav

2013-05-03

Det finns olika sätt att hantera den ökade friheten i arbetslivet, menar Michael Allvin.

Allt fler har flexibla arbetstider och saknar fasta arbetsuppgifter. Det finns ingen arbetsordning som slår fast vad vi ska göra och det blir allt vanligare med platsannonser av typen: ” Var med och bygg upp vår verksamhet”. Medan vissa trivs med friheten, finns det andra som blir stressade, menar Michael Allvin, forskare i sociologi.

För några år sedan gjorde han en studie om ”det gränslösa arbetet”, utifrån ett representativt urval av svenska folket. Det visade sig att bara 16 procent jobbade på ett traditionellt sätt, med fasta arbetstider och arbetsuppgifter. De fullständigt fria yrkesutövarna, till exempel konsulter och arkitekter, utgjorde 8 procent av arbetskraften. Däremellan fanns hela skalan, men gemensamt för många var stor frihet, mycket ansvar och flexibla arbetstider.
– De som var allra friast tyckte om det, de var ofta högutbildade och vana vid att själva styra över sin tid. Men många hade svårt att anpassa sig till de nya villkoren. De dolde inför andra att de var osäkra men kände ångest inför kravet att ”skapa sina egna arbetsuppgifter”. Många hade svårt att hantera de fria tiderna och livspusslet.
Michael Allvin arbetade tidigare vid Arbetslivsinstitutet, som lades ned 2007. Vid Uppsala universitet har han fortsatt sin forskning om arbetslivets utveckling.

Det händer mycket på området, inte minst i takt med att arbetet avregleras. Bemanningsföretagen har fått stort genomslag i Sverige samtidigt som globaliseringen och IT-utvecklingen har ändrat arbetsvillkoren i grunden.
Serviceindustrin har växt, kundkontakter blivit allt viktigare och det duger inte längre att stänga kontoret klockan fem. Många av kraven som ställs i arbetslivet kräver hög social kompetens: stort ansvar, inga fasta arbetskamrater och kolleger på andra sidan jordklotet.
– Det kräver att du kan umgås med människor och skapa kontaktnät. Den sociala kompetensen är viktig, även industrijobb har blivit servicejobb. Som bilmekaniker ska du inte bara laga bilar utan också prata med kunden. Det finns inte ett jobb där du inte behöver fungera socialt.
Samtidigt läggs allt mer ansvar på individen. Det nya gränslösa arbetet passar vissa, medan andra har svårare att anpassa sig.
– Det som förut satt i arbetsordningen, som man kunde lära sig, utföra och bli skicklig på räcker inte längre. Nu ställs massor av olika krav och det är inte alltid det går ihop.
I sin forskning har han sett flera olika strategier för att hantera motstridiga krav.
– Den skadligaste strategin, som också är den vanligaste initialt, är att när vi ställs inför höga krav och otydliga förväntningar jobba mer trots att det inte blir bättre. Det leder till problem och frustration.

En bättre strategi är att ta kontakt med andra och försöka hitta principiella lösningar, att be om hjälp när det är något man inte förstår och att distansera sig från sig själv.
– Den tredje strategin är att säga: ”Jag skiter i det här, jag gör bara det jag ska” och knuffa undan allt annat. Man blir cynisk och kallsinnig, säger Michael Allvin.
Han har nyligen startat ett nytt projekt om hur det nya arbetslivet har förändrat organisationerna.
– Tidigare kom kraven utifrån, kanaliserades in i organisationen, togs om hand av ledningen som formade arbetsvillkoren. Vi ska undersöka vad som händer när det luckras upp så att kraven, som ofta är motstridiga, hamnar längre ned i organisationen och istället läggs på individer eller grupper.