Nyheter och press

Vem fick jobba med vad på 1500-talet?

2013-05-03

Under 500 år har mycket hunnit förändras när det gäller hur man ser på mäns och kvinnors arbete. Men en ny avhandling i historia visar att på vissa punkter är likheterna med 1500-talet fortfarande påtagliga.

Under 1500-talet expanderade den svenska statsapparaten. En ny förvaltning skapades, krigsmaktens storlek ökade och kronan bedrev egen produktion inom jordbruk, hantverk och bergsbruk.
Denna expansion innebar nya typer av arbeten och nya möjligheter till försörjning.
Det unika med den svenska kronans expansion är att den har efterlämnat ett rikt källmaterial, bland annat i form av noga förda räkenskaper från de stora gårdarna. Alla dessa noga nedskrivna uppgifter har gjort det möjligt för forskaren Christopher Pihl att i detalj studera vilka faktorer spelade in när arbete organiserades och vad arbete betydde för människor vi den här tiden.
– Källmaterialet från kronans gårdar är fantastiskt. Det är så långt bak i tiden man kommer med detaljerade källor, säger Christopher Pihl som under vintern disputerat med sin avhandling om vem som fick jobba med vad under 1500-talet.

I sitt arbete
med avhandlingen kunde han se att män i och med kronans expansion tog över flera yrken som tidigare betraktats som typiska kvinnosysslor, till exempel bryggning. Synen på vilken kunskap som låg bakom tillverkningen ändrades och arbete betraktades nu som mer kvalificerat.
– Männen som tog över kvinnornas arbete kom att få starkare yrkesidentiteter än de kvinnliga utövarna. Männen blev mästare medan kvinnorna ofta benämndes som kvinnfolk, säger Christopher Pihl.
Det var inte bara könstillhörighet som öppnade eller stängde dörrar på 1500-talet. Även social status och civilstånd spelade roll för vilka yrken som stod till buds. Till skillnad från idag var det på 1500-taket viktigt att personer som aspirerade på högre tjänster var gifta. Särskilt noga var detta för kvinnor och alla kvinnor på högre befattningar var följaktligen ”hustrur”.

I sin forskning
har Christopher Pihl också jämfört kvinnors och mäns löner. På lägre befattningar, så som dräng- och pigtjänster, tjänade män och kvinnor ungefär lika mycket. Men vandrar man uppåt i arbetets hierarki börjar kvinnors löner halka efter och låg på ungefär 60-80 procent av männens. Dessutom slog kvinnor snart i ”glastaket”. Vissa yrken och positioner var helt enkelt uteslutande för män.
– Arbete och arbetets betydelse måste dels förstås som något föränderligt, dels bär det tydliga drag av kontinuitet. Att se att det finns tydliga mönster som fortfarande lever kvar är betydelsefullt för förståelsen av hur ett arbetes könskodning eller lönesättning kan förändras, säger Christopher Pihl.