Nyheter och press

Databas ger ny inblick i arbetets historia

2013-05-03

Maria Ågren, professor i historia, leder faktainsamlingen som ger en delvis ny bild av arbetsmarknaden före 1800-talet.

Genom att gemensamt finkamma en stor mängd källor på ledtrådar till vad folk arbetade med förr i tiden kan forskarna på historiska institutionen se samband och mönster som man tidigare inte observerat eller kunnat hantera.

– Om det finns en lucka vill forskare dit. Ju mer outforskat och svårlöst ett problem ter sig, desto mer vill man dit.

Så förklarar Maria Ågren, professor i historia, bakgrunden till att en grupp historieforskare startade arbetet med en databas som fylls på med observationer rörande arbete. Nästa år kommer projektets resultatrapport.

Det är svårt att hitta information om vad folk jobbade med innan 1800-talet. Forskarna i The Gender and Work Project letar i till exempel domstolsprotokoll och olika former av räkenskaper så långt tillbaka som 1500-talet. Även väldigt korta fragment av information kan komma till nytta när de hamnar i databasens sammanhang.

Databasen gör det möjligt att gå vidare med forskning på områden där historiker tidigare gett upp på grund av brist på källor. Trots att insamlingen av observationer inte är klar och trots att det ännu finns vissa luckor så ser Maria Ågren flera områden där uppsalahistorikerna kommer att kunna bidra med ny kunskap.

Till exempel kan forskarna se att alla människor jobbade. I brittisk forskning finns en föreställning om att kvinnor inte bidrog ekonomiskt till hushållet, men det är helt fel menar Maria Ågren.

– Den föreställningen bygger på ett senare konstruerat hemmafruideal och stämmer inte överens med verkligheten i det tidigmoderna samhället. Inte i Sverige och förmodligen inte heller i Storbritannien.

 

De insamlade observationerna visar också att det historiskt sett uppfattats som värdefullt att jobba. Om man kunde visa att man arbetade, försörjde sig själv och betalade skatt åtnjöt man en särskild sorts respekt. Arbetet skapade socialt erkännande och den som hade jobb fick särskilda rättigheter.

Arbetet med databasen har bekostats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. När arbetet är klart är tanken att de insamlade uppgifterna ska finnas tillgängliga även för forskare utanför projektet.