Nyheter och press

Resistenta bakterier – ett globalt hot

2013-05-03

– Vi ser hur samhället vaknar upp, men för sent, säger Otto Cars. Han är ordförande i det internationella nätverket ReAct, vars arbete utgör en väckarklocka kring hotet från den snabbt växande antibiotikaresistensen.

Situationen i låginkomstländerna skrämmer. Siffror visar att ett barn dör var femte minut i infektionssjukdomar orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. I Europa dör 25 000 människor varje år av samma anledning. Det är ett snabbt växande folkhälsoproblem och vid World Economic Forum 2013 i Davos lades särskilt fokus på dess problematik och potentiella svallvågor.

– Samhället vaknar, men för sent. Vi har alltför länge missbrukat en enkel lösning och problemet försvinner inte, vi kan bara hantera det med ett radikalt förändrat förhållningssätt. Nu krävs samordning och helhetsperspektiv, men ingen axlar det globala ansvaret. WHO har till exempel bara två personer som arbetar med frågan, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tillika ordförande i det internationella nätverket ReAct – Action on Antibiotic Resistance.

Vetskapen om antibiotikaresistensens faror är inte ny. Redan 1945 varnade Alexander Fleming, penicillinets upptäckare, för riskerna med överanvändning. Många föredrog emellertid att blunda, vilket gjorde ett möte i samband med Sveriges EU-ordförandeskap 2009 till ett bryskt uppvaknande.

– Läkemedelsindustrin deklarerade tydligt att de inte på egen hand kan lösa problemet med utveckling av nya antibiotika. Till följd presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för utvecklat samarbete mellan privat och offentlig sektor. Det är ett oerhört viktigt steg, men vi måste involvera USA, Kina och Indien. Dessutom måste vi nå global överenskommelse kring säkrad tillgång och kontrollerad användning av nya preparat i fattiga länder, menar Otto Cars.

Det nordligt belägna Sverige har hittills varit relativt förskonat från antibiotikaresistensens följder, men avstånd och temperaturer utgör inte längre skydd. I en uppmärksammad studie vid Akademiska sjukhuset kartlade läkaren Thomas Tängdén i vilken omfattning svenska resenärer bär med sig hem vissa typer av resistenta bakterier.

– Vi testade 100 friska resenärer före och efter resor utanför norra Europa. Av dem blev 24 bärare av multiresistenta ESBL-bildande E. coli-bakterier i tarmfloran under resan. Från Indien fick sju av åtta med sig ESBL-bildande bakterier hem. Sverige är inte en isolerad ö och vi måste bidra aktivt i insatser i högriskländer på alla breddgrader, säger Thomas Tängdén.

En svensk satsning är nätverket ReAct som bildades 2004 vid ett möte i Uppsala. Visionen är tydlig; både dagens människor och framtida generationer runt hela jorden ska få tillgång till förebyggande insatser och effektiv behandling av bakteriella infektioner, som en del av deras rätt till hälsa. Frågan är om det stannar vid en vision, eller ryms det i en överskådlig framtid?

– Det är realistiskt att tro att vi kan räta upp situationen, men då är det bråttom. Tyvärr är antibiotikaresistens ett svårsålt hälsohot, så till ReActs viktigaste bidrag hör att vi omdefinierat problemområdet från medicinteknik till global folkhälsa och utveckling. I dag samlar vi den bredd av aktörer som krävs för att påverka både praktiskt arbete och kunskapsnivå, säger Otto Cars.

Till ReActs centrala uppgifter hör att samla och förmedla kunskap. Viktiga målgrupper återfinns i högriskländer med brist på läkare, där alltför snabba förändringar kan öka befolkningens utsatthet. Otto Cars nämner som exempel hur 30 irakier och pakistanier som studerar i Sverige nyligen fick intensivutbildning vid Uppsala universitet och nu inlett arbetet för mer hållbar antibiotikaanvändning i sina hemländer. ReActs begränsade kapacitet gör dock att alla resurser måste användas optimalt.

– Vi har med extern hjälp granskat vår verksamhet i backspegeln. Nu är vi redo att formulera en ny agenda, och ska då även leta efter en ny kraft som kan leda arbetet. Jag fyller 67 i december och det är snart dags för mig att kliva åt sidan, även om jag kommer att arbeta med de här frågorna så länge jag lever. Det är mitt ansvar mot mina sex barnbarn, liksom mot alla andra barn i världen.

---

FAKTA/Så kan du bidra till bromsad antibiotikaresistens

  • Uppmärksamma hygienbrister
  • Stanna hemma om du är sjuk
  • Ta in kunskap om och inta ett kritiskt förhållningssätt till felanvändning av antibiotika

– Alla kan göra en skillnad, under svininfluensan använde många handsprit och både infektionssjuklighet och antibiotikabruk sjönk märkbart, säger Otto Cars.

---

FAKTA/IEE och One Health

Uppsala universitet driver även det tvärvetenskapliga Nätverket för infektionsekologi och epidemiologi, IEE.

IEE omfattar synsättet One Health som syftar till förbättrad folk- och djurhälsa.

One Health bygger på att djur och människor utsätts för samma virus och bakterier, inklusive antibiotikaresistenta sådana, och att dessa måste hanteras i ett brett perspektiv.

www.infee.se