Nyheter och press

Intelligensens pris studeras i akvariet

2013-05-03

Niclas Kolm har byggt upp ett fisklaboratorium i källaren på EBC. Här simmar uppemot 6 000 guppies i närmare 1 100 akvarier.

Vilket pris betalar vi för utveckling? I en nyligen publicerad studie fann evolutionsbiologen Niclas Kolm och hans kollegor att guppies som utvecklat större hjärnor har mindre magar och föder i genomsnitt ett barn mindre per kull. Det väcker frågor om evolutionens kostnader hos andra ryggradsdjur, inklusive människan.

Nyheten att guppies utvecklar en större hjärna på bekostnad av magstorlek och avkomma spreds snabbt i internationell media i början på året. Bakom studien stod Niclas Kolm och kollegor vid Evolutionsbiologiskt centrum, EBC, med bistånd av svenska och europeiska forskare. Niclas Kolm tror att nyheten om guppyns hjärnutveckling kan leda till nya insikter om människans egen evolution.

– Det är det första test som gjorts hos någon art när det gäller fördelar och framförallt kostnader av att utveckla en större hjärna. Hos alla ryggradsdjur är såväl mage som hjärna väldigt kostsamma organ, säger Niclas Kolm. Vår studie pekar på att när man måste lägga mer resurser på hjärnan finns det mycket mindre energi kvar för maginvestering.

Experimenten har till stor del utförts på EBC, där Niclas Kolm kontinuerligt byggt upp ett laboratorium sedan 2006. Här i källaren gömmer sig en veritabel undervattensvärld. En tropisk hetta härskar i fisklaboratoriet med dess oändliga hyllmeter akvarier. Här simmar uppemot 6 000 guppies i närmare 1 100 akvarier.

Just nu är ett av hans forskningsfokus den genetiska bakgrunden till skillnaderna i hjärnstorlek, där Niclas Kolm och hans postdoc Alexander Kotrschal samarbetar med Judith Mank på University College of London.

-Vi har redan identifierat ett 50-tal gener som uttrycks olika mellan individer med stora och små hjärnor. Förhoppningen nu är att kunna identifiera den genetiska arkitekturen bakom skillnader i hjärnstorlek, säger Niclas Kolm.

Andra delprojekt inkluderar beteendeexperiment tillsammans med Uppsalamatematikern David Sumpter om sambandet mellan sociala beteenden och hjärnans evolution. Med hjälp av avancerade dataanalyser kan forskarna följa hur fiskarna interagerar i grupper och dokumentera deras rörelser och hastighet med noggranna matematiska modeller.