Nyheter och press

Alzheimers sjukdom – snart ett minne blott?

2013-10-30

Alzheimers sjukdom slår allt hårdare, men nu är Lars Lannfelt och hans kolleger en behandling på spåren.

Forskningen om Alzheimers sjukdom bryter snabbt ny mark. Just nu testar forskare i Uppsala en behandling som ska bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede. – Förhoppningsvis är vi på marknaden inom fem år, säger professor Lars Lannfelt.

Alzheimers, vår vanligaste demenssjukdom slår allt hårdare i takt med att medellivslängden ökar. I dag är 36 miljoner människor drabbade, av dem är 150 000 svenskar. Sjukdomen kostar Sverige 40 miljarder kronor per år, det mänskliga lidandet oräknat. De ålderstigna läkemedel som står till buds har en i bästa fall begränsad verkan, men forskningen rör sig snabbt framåt och nu är ett forskarteam från Uppsala en behandling på spåren.

– Ärftlighet är vid sidan av hög ålder den främsta riskfaktorn för att drabbas av Alzheimers sjukdom. Genom att studera två nordiska släkter lyckades vi kartlägga de så kallade amyloid-beta protofibrillernas betydelse vid förstadium till sjukdomen. Nu har vi tagit fram ett läkemedel som vi hoppas ska oskadliggöra dessa proteinformer och därmed stoppa sjukdomsförloppet, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.

Sjukdomen var länge dåligt synliggjord men i takt med att neurodegenerativa sjukdomar generellt ägnas större vikt ökar också kunskapen om Alzheimers sjukdom. Omfattande forskning bedrivs i framför allt USA och Japan men även i Sverige och Uppsala görs stora framsteg. Nya diagnostiska framsteg har ökat möjligheterna att använda den nya medicin som efter framgångsrika försök på möss just nu testas på människor.

– Hösten 2010 inledde vi en studie på 80 amerikanska patienter. Doseringen med en injektion i månaden under fyra månader gav inga biverkningar och våren 2013 gick vi vidare med effektmätning på 800 patienter. Senare i år påbörjar vi även en europeisk studie och de resultat vi iakttagit hos mössen ger oss all anledning till optimism, säger Martin Ingelsson, forskare vid Uppsala universitet.

Forskarteamets ambition är att skapa en bromsbehandling med stabiliserande verkan på hela den globala patientpopulationen, men redan en framgång i hälften av fallen vore, enligt Lars Lannfelt, att betrakta som en medicinsk revolution. En medicin som designats för prevention i sjukdomens tidiga skede förutsätter screening på bred front, men det ser forskarna inte som ett oöverstigligt problem.

– Är behandlingen framgångsrik skapas dels det samhällsekonomiska incitamentet att finansiera test och eventuell behandling, dels får drabbade släkter och andra högriskgrupper all anledning att aktivt låta sig screenas. Samtidigt förutsätter det fortsatt utveckling av olika diagnostiska metoder. Därför samverkar vi med Uppsala Berzelii Centre i syfte att förbättra den PET-teknik med vilken vi mäter halten beta-amyloid i hjärnan, säger Lars Lannfelt.

När beräknar då teamet att den nya medicinen kan lanseras på marknaden? I en tidningsartikel från 2011 uttryckte Lars Lannfelt förhoppningar om en godkänd produkt hösten 2016. Två år senare har processen tagit stora steg framåt, men fortfarande placerar han målsnöret ungefär fem år framåt i tiden, alltså 2018.

– Det är tyvärr lätt att bli tidsoptimist. Vi har forskat kring Alzheimers sjukdom i mer än 20 år, och en gång trodde jag att vi skulle kunna presentera en behandling redan under tidigt 2000-tal. I dag pekar allt åt rätt håll och vi känner på god grund tillförsikt, men faktum är att den gigantiska, logistiska apparat vi befinner oss i kommer att fortsätta rymma förseningar, konstaterar Lars Lannfelt.

Parallellt med att utveckla en behandling mot Alzheimers sjukdom granskar forskarteamet möjligheterna att vidga sitt arbete till att omfatta liknande, neurodegenerativa sjukdomar. Bland annat diskuteras huruvida den antikropp de tagit fram kan ha verkan vid Downs syndrom och traumatiska hjärnskador. Tidig utveckling pågår även för att ta fram liknande behandling mot bland annat Parkinsons sjukdom och Lewy body demens vid vilka proteinet alfa-synuklein lagras i hjärnan.

– Vi har redan påbörjat behandling mot alfa-synuklein i celler och på möss och fått positiva resultat, men här dröjer det sannolikt upp till fem år innan vi kan utvärdera behandlingen på patienter, säger Martin Ingelsson.

 ---

FAKTA/ Ordlista:

Neurodegenerativa sjukdomar är sjukdomar som långsamt förtvinar nervsystemet, till exempel demenssjukdomar, Parkinsons sjukdom och ALS (amytrofisk lateral skleros).

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. I allmänhet diagnostiseras sjukdomen hos personer över 65 år, även om den kan uppträda mycket tidigare.

PET-teknik är en medicinsk avbildningsteknik för att ta fram tredimensionella bilder av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan och hur olika preparat, exempelvis signalsubstanser, rör sig i kroppen.