Nyheter och press

Språkbyte på äldre dagar

2013-10-30

Invandrade svenskar går ofta på spanska affärer och restauranger. Där snappar de upp många vardagsfraser.

Vad händer med människor som flyttar till ett annat land? Lär de sig det nya landets språk eller söker de sig till kulturellt och språkligt besläktade grupper? Både och, visar det sig. Svenskar som invandrar till andra länder gör som många invandrare i Sverige – söker sig till sina likar men försöker verkligen lära sig det nya språket.

Det blir allt vanligare att svenska pensionärer bosätter sig på den spanska medelhavskusten. De bosätter sig ofta i ”kolonier”, men alla kontakter med myndigheter måste ske på spanska. Det blir också mycket lättare att navigera i vardagen med spanskakunskaper. Hur hanterar de inflyttade svenskarna det?

– De klarar sig generellt bra. De har en väldigt pragmatisk inställning till språket. Spanskan blir ett fungerande komplement till engelskan och svenskan, säger Ulla Börestam, som studerat svenska pensionärer som flyttat till en stad i sydöstra Spanien.

Hennes forskning är viktig ur flera perspektiv. Den lär oss mer hur äldres språkutveckling fungerar, något som blir viktigare ju fler äldre vi blir. Forskningen beskriver också flerspråkiga miljöer, som varit ovanliga i Sverige. Sist men inte minst belyser Ulla Börestams forskning situationen för de som invandrar till Sverige.

Pensionärerna vill integrera sig i det spanska samhället och lära sig spanska när de flyttat dit. Men vägen blir ofta inte så rak som de tänkt sig.

– Det kommer saker emellan. När de precis flyttat är det mycket praktiskt att ta hand om, som bostaden, el- och gasförsörjning, registrering hos skattemyndigheter och andra myndigheter. Det blir inte tid att lära sig spanska. Då är det lätt att söka sig till de skandinaviska nätverken.

Men de flesta handlar i spanska affärer, går på spanska restauranger och träffar spanjorer i andra sammanhang. Där snappar de upp många vardagsfraser. Samtidigt erbjuder ofta sjukhusen tolkhjälp, skattemyndigheten har krav på att utlänningar ska ha ett spanskt ombud, och att handla i affären eller gå till frisören kräver inte flytande spanska.

– De kompletterar också sin spanska med kroppsspråk och engelska. Det gör att de för det allra mesta klarar av de situationer de ställs inför.

Många söker upp ett socialt umgänge bland sina landsmän.

– Så gör svenskar som utvandrar, och har alltid gjort. Den här tryggheten är A och O! De som bott längre i landet blir också en länk och en brygga till det nya landet. De kan hjälpa till både med språket och med praktiska detaljer.

Som med allt annat är språk något man måste öva på för att bli bättre.

– Ju mer sociala interaktioner de svenska pensionärerna har med spanjorer, desto bättre blir de på spanska. Men precis som i Sverige är det inte så lätt för dessa migranter att bli insläppta i lokalbefolkningens sociala gemenskaper.

Det är ett resultat som går att föra över till Sverige, tror hon.

– Kan vi på något sätt se till att det även bor en hel del svenskar i de invandrartäta områdena skulle det säkert vara en fördel för invandrarnas språkliga utveckling.

En sista lärdom från Ulla Börestams forskning på svenska pensionärer i Spanien är att de för det mesta klarar sig alldeles utmärkt trots att de inte pratar flytande spanska, eller kanske ens särskilt bra spanska. De pratar en del spanska, ganska bra engelska, de tecknar och gestikulerar, och använder tolk när det behövs.

– Vi i Sverige måste kanske släppa idén om att ett språk är något man lär sig en skolsal och sedan ska behärska väldigt bra, säger hon. Vi kanske också måste acceptera att även Sverige har blivit en flerspråkig miljö. Massor av städer och länder har varit det länge och precis som för de svenska pensionärerna utomlands fungerar det ofta utmärkt. Då borde det kunna göra det i Sverige också.

 ----

FAKTA/ Äldres språkinlärning

Det råder ingen tvekan om att äldre kan lära sig ett nytt språk. Men det verkar också klart att språkinlärningen skiljer sig lite från yngre människors.

Ett sämre minne, sämre hörsel och lägre tolerans för stress gör det svårare att lära sig eller använda ett nytt språk, eftersom miljöerna ofta är bullriga och situationer där man behöver språket kan upplevas som stressande. Äldre har också ofta svårare än yngre att automatisera sådant som grammatik.

Men mognaden och ett allmänt rikare ordförråd kan underlätta, liksom om personen tidigare lärt sig ett nytt språk.

Kim Bergström