Nyheter och press

Behöver världen silverkrycka?

2013-10-30

Hemma i bondesamhällets Västergötland var en käpp med silverkrycka den klassiska 60-årspresenten till strävsamma bönder. Hårt arbete och sämre levnadsbetingelser gjorde den behövd. 1900-talets utveckling av arbetsliv, utbildning, hälso- och välfärdsprogram har gjort folkhälsan så mycket bättre att dagens 60-årspresent snarare är promenadstavar och äventyrssemester.

Istället är det 80-plussare vi ser som gamla, och vi förväntar väl oss i gemen inte behöva käpp, eller dess moderna variant rollator, förrän vi passerat 80. Vi lever längre och friskare liv, och hoppas lägga mer liv till åren genom medicinska landvinningar och individualiserade råd utifrån genanalyser.

Men var lever världens 80-åringar? Är det i åldriga befolkningar som Japans och Sveriges? En titt på FN:s befolkningsprognoser visar att redan idag bor det lika många 80-plussare i medel- och låginkomstländer som i höginkomstländerna. Och att utvecklingen går snabbt – år 2050 är de dubbelt så många där som här. Men hur kommer de att må? Och 60-plussarna, som blir fyra gånger fler där än hos oss?

Högre ålder leder ju ofta till en kronisk sjukdom. Kopplat med förbättrad ekonomi och ändrade kost och levnadsvanor så står världens fattigare delar inför en ”epidemi” av kroniska sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Redan idag har Östafrika lika hög hjärt-kärlsjuklighet som Östeuropa i motsvarande åldersgrupper.

Svaga hälsosystem får en ”dubbel” sjukdomsbörda, eftersom kvinnor och barn fortsätter att dö. Vad kan vi överföra från vår hälso- och sjukvård till dem som har mindre än en procent av vår sjukvårdsbudget? ”Personalized medicine” utifrån genanalys? Ja kanske, men mer sannolikt sådant som byggde den goda folkhälsan i Sverige: generella satsningar på hela befolkningen. Vi förebygger alltid fler sjukdomsfall genom att påverka hela befolkningens levnadsmönster än genom att hitta högriskindivider.

Månne gäller det även hos oss, i vårt allt mer individinriktade samhälle. Får vi skatt på socker och chips innan vi får genanalys för att se hur känsliga vi är för fetma?

Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa