Nyheter och press

Datorer räknar ut hur glaciärer rör sig

2014-04-09

Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, samlar massor av information på Svalbard som sedan bearbetas i datorn.

Att förstå hur glaciärer rör sig är viktigt för att förstå hur de påverkas av den globala uppvärmningen. Dagens teknik gör att forskarna både har tillgång till och kan använda mycket mer data än tidigare. Men då krävs också datorkraft för att göra beräkningar och köra modeller.

En ökad global temperatur betyder inte bara att jordens glaciärer smälter av snabbare. Det betyder även att de som rinner ut i havsfjordar kommer att glida ut fortare. Det påverkar i sin tur avsmältningen, eftersom glaciärernas undersida kommer i kontakt med vatten, som är förhållandevis varmt.

Den forskargrupp professor Veijo Pohjola är aktiv i undersöker processen när glaciärer glider över berggrunden. Hans forskningsområde är Svalbard.

– Allt eftersom den globala uppvärmningen fortgår blir det allt viktigare att ta tempen på glaciärer som förändras.

Arbetet sker bland annat under Svali, ett nordiskt forskningscenter som studerar klimatet, miljö- och energifrågor.

Teknikutvecklingen har förändrat glaciärforskningen i grunden.

– I början av karriären åkte man runt och gjorde mätningar på en glaciär med ett instrument och gjorde en analys. Nu inhämtar vi ofantligt mycket mer information och har en avancerad behandling av data som kräver smarta algoritmer. Idag måste man koppla ihop klimatmodeller, en isflödesmodell, balansmodeller och databaser av höjdmodeller.

Forskarna modellerar hur en glaciär rör sig för att kunna förutspå hur den kommer att röra sig i framtiden, kör modellen och jämför med data som de hämtar i fält. Indata är gravitationsfältet från glaciären som ger en bild av massafördelningen, hur glaciärytan rör och förändrar sig, energiflödet i glaciären och nederbörden.

Det är modellkörningarna som kräver rejäl datorkraft. Det gäller i synnerhet isflödesmätningarna. De måste repeteras många gånger med lite olika parametrar. Ofta görs det i flera steg, där forskarna använder resultatet från en tidigare körning för att förbättra indata i nästa. Det skapar stora datamängder som måste analyseras.

– Att vi kan göra en mycket noggrannare analys vi idag är givetvis positivt. Vi får bättre resultat. Men det blir också oerhört komplicerat, så det är inte alltid helt lätt att förstå resultaten, säger Veijo Pohjola och skrattar.

Veijo Pohjola och hans forskargrupp samarbetar med många svenska och internationella grupper. Datautbyte är en ganska självklar del av forskningen.

– Den sfär vi arbetar i är ganska liten och de flesta känner varandra, vilket gör att man litar på att man blir inbjuden som författare om arbetet leder till ett publicerbart resultat. Men känner man inte personerna kan det vara klokt att ingå ett avtal om hur data kan användas.

Kim Bergström