Nyheter och press

Positiv trend för världsfreden – utom i nya demokratier

2014-04-09

I länder som Syrien och Libyen skapar kraven på demokratisering våldsamma konflikter.

Antalet väpnade konflikter i världen kommer att fortsätta minska. Åtminstone enligt Håvard Hegre, ny professor i freds- och konfliktvetenskap i Uppsala. Hans prognos för de närmaste 40 åren visar på flera positiva trender som stärker freden.

I november tog Håvard Hegre över Dag Hammarskjöldprofessuren i Uppsala efter Peter Wallensteen. Han kom direkt från Oslo – från Institutt for fredsforskning (PRIO) och universitetet i Oslo – där han fått mycket uppmärksamhet kring sin prognos för fred och konflikter i världen, som gjorts i samarbete med Uppsala universitet.
Prognosen ger en optimistisk bild: År 2050 kommer andelen länder i konflikt att ha minskat till 7 procent och bara drygt en procent – två länder – kommer att ha konflikter som orsakar 1000 eller fler dödsfall per år.
Detta optimistiska scenario fick en hel del uppmärksamhet både lokalt och internationellt, berättar Håvard Hegre.
– Det är förstås kontroversiellt att göra en sådan här prognos och givetvis är det många faktorer som kan ändras, men vår modell bygger på omfattande forskning och data om konflikter mellan 1946 och 2012 från Uppsala Conflict Data Project.

En av de viktigaste trenderna är att fattigdomen minskar i världen. Det betyder också färre konflikter, eftersom länder där en stor del av befolkningen är fattig, outbildad och ung har större risk att hamna i konflikt.
Mer än hälften av världens konflikter 2012 var i den fattigaste fjärdedelen av länderna.
– Det finns flera skäl till det. Fattigdom är en motivation för konflikt och kan leda till revolter. Dessutom är det lätt att rekrytera soldater i länder med många fattiga och eliten förlorar mindre på de ekonomiska effekterna av konflikten. Därför är den minskade fattigdomen en av de viktigaste faktorerna i vår modell.
En annan faktor är den så kallade ”konfliktfällan”. Ju längre det har varit fred i ett land, desto mindre är risken för krig.
– Konflikter föder konflikt och fred fostrar fred. Fem år efter en konflikt är risken för en ny konflikt fem gånger större än före konflikten. Varje år av fred gör skillnad, säger Håvard Hegre.
Också här syns en positiv utveckling. År 2012 hade världens länder i genomsnitt haft 42 år av fred, att jämföra med 1960 års genomsnitt på 27 år.
– Eftersom vi har en trend av minskande konflikter under de senaste 20 åren kan man vara optimistisk inför de kommande 40 åren.

En annan viktig faktor är att inställningen till våld och konflikter har ändrats, menar Håvard Hegre.
– Kriget mellan USA och Vietnam hade inte varit möjligt idag. Det var bara 40 år sedan, men sedan dess har det skett en dramatisk ändring i vår hållning till bruket av våld.
Däremot ökar en annan typ av konflikter, som inte har kunnat förutsägas av den modell som forskarna byggt upp: I länder som Syrien och Libyen där kraven på demokratisering skapar våldsamma konflikter.
– Vi måste bygga in demokratisering i vår modell för att kunna ge en bättre prognos. Det innebär att vi måste kunna förutsäga förändringar i de politiska systemen de närmaste åren, vilket ökar komplexiteten.
På sikt är demokratisering en faktor som stärker freden. Det brukar föra med sig ökade utbildningsnivåer, minskad fattigdom och högre inkomster. Så dessa nya konflikter till trots kvarstår prognosen om färre krig i världen.
Det är inte bilden man får när man följer nyheterna?
– Medierna är konfliktorienterade och deras urval är inte representativt. Det är stort fokus på konflikten i Syrien, men skrivs inte mycket om Colombia där konflikten nästan är över, säger Håvard Hegre.