Nyheter och press

Med koll på tillvarons miljondels millimetrar

2014-10-09

Dygnets timmar utnyttjas till max, där träningen fyller en viktig funktion: ”Ju mer jag jobbar, desto mer behöver jag träna. Och att läsa på crosstrainern funkar utmärkt!"

I år är det tio år sedan Maria Strømme utsågs till Uppsala universitets första professor i nanoteknologi. Efter ett decennium av uppmärksamhet och framgångar som 30 patent, drygt 200 internationella vetenskapsartiklar och en rad styrelseuppdrag i nationella och internationella forskningsråd är frågan vilka karriärdrömmar som återstår.

– Jag gör ju redan det jag vill, jag drömmer inte om något annat! skrattar Maria Strømme.  Det är därför jag är på det här jobbet. Vi är så fokuserade på forskning och att lösa problem att mina drömmar förhoppningsvis är realistiska, de är baserade på de resultat vi uppnår.

”Vi”, det är hennes forskargrupp på 26 personer inom nanoteknologi och funktionella material på Ångströmlaboratoriet. Hit kom Maria Strømme 2004 efter att ha sökt och fått den nyinrättade professuren i nanoteknologi. Innan dess låg hennes fokus på joner i smarta fönster, även det på Uppsala universitet där hon disputerade i fasta tillståndets fysik 1997.

– När jag doktorerade och tiden efter så jobbade jag mycket med nanofysik och analyserade hur nanostrukturer påverkar funktioner och prestanda hos olika material. Men så började jag jobba med farmaceuterna på Biomedicinskt centrum och då öppnade sig ett helt nytt område. Jag såg hur det fanns en massa olösta problem inom farmacin som vi tillsammans kunde lösa med verktyg från teknik och fysik.

Fast tidigare i livet lockades hon även av andra områden. Under gymnasietiden i norska Svolvær i Lofoten var Maria Strømmes intresse för matematik minst lika stort som för fysik. Det avgörande valet av forskarutbildning spåras tillbaka till pappa kärnfysikern.

– Att ha en pappa som kan mycket mer än dina lärare om naturvetenskap gör naturligtvis att du kan får bättre svar på dina frågor under hela uppväxten, säger hon. Och det är förstås roligare om man tidigt i livet har möjlighet att få en djupare insikt i olika ämnen.

Det influerade även hennes systrar som också valt naturvetenskapliga karriärer. En är civilingenjör i maskin- och energiteknik. Den andra har doktorerat i rymdfysik och ansvarar för Standford Research Institutes radar på Grönland. Och får Maria Strømme chansen vill hon gärna väcka andras nyfikenhet för tekniska och naturvetenskapliga ämnen.

– Med sådana utbildningar öppnar man så oerhört många dörrar. När jag diskuterar med min äldsta son som går ettan på gymnasiet inser jag han med största sannolikhet kommer att plugga till civilingenjör efter gymnasiet, så min propaganda kanske fungerar på någon säger hon med ett gapskratt.

Den mediala uppmärksamheten, som följt på hennes forskningsframgångar, hoppas hon också ska ge draghjälp åt tekniska utbildningar. Hon avböjer en hel del förfrågningar, ”särskilt från underhållningsprogram i TV där deltagarna förväntas vara roliga”. Men hon tackade ja till Skavlan 2011 eftersom hon såg det som en chans att synliggöra forskning och teknik i ett spännande sammanhang.

– Om det sitter någon cool filmstjärna eller sångerska bredvid kan även det forskaren gör framstå som häftigt och lockande. När jag hade varit med på Skavlan hörde många av sig för att fråga mig om nanoteknologi. Då insåg jag hur viktigt det var att lyfta in forskare i ett sammanhang där de når en publik som inte redan är insatt i ämnet.

Ett av forskningsgenombrotten som gett stora rubriker är det så kallade algbatteriet. Det miljövänliga batteriet började Maria Strømmes grupp utveckla för ungefär fem år sen med hjälp av cellulosa från grönalgen Cladophora. När forskarna kombinerade algcellulosan med en ledande polymer och ett saltvattenindränkt filterpapper fick de fram ett miljövänligt batteri med enormt snabb laddningskapacitet.

– Algbatteriprojektet är ett av våra största projekt i dag. Vi jobbar bland annat med att förbättra själva materialet i batterielektroderna för att höja energitätheten. Så småningom tror jag batteriet kan användas inom många områden där man idag inte kan integrera energilagring, som i förpackningsmaterial, textilier och kanske tapeter.

Ett annat genombrott som gett eko långt utanför universitetsvärlden är materialet Upsalite som upptäcktes av Maria Strømmes forskargrupp 2011. Den icke kristallina formen av magnesiumkarbonat visade sig förhindra läkemedelsmolekyler från att kristallisera vilket därmed gör det enklare för kroppen att ta upp mediciner. 

Till ämnets unika egenskaper hörde också en enastående förmåga att ta upp fukt vid låga rumsfuktigheter. Materialet döptes till Upsalite och ledde till att bolaget Disruptive Materials bildades i juni 2013. Sedan dess har nära 2000 intresserade hört av sig för att testa materialet, flera av dem världsledande bolag inom olika branscher. Idag har Disruptive Materials inlett kundprojekt med ett 20-tal av dessa.

– Det återstår många tekniska frågor innan vi vet vilka projekt som når hela vägen, säger Maria Strømme. Hur många torkcykler i en diskmaskin håller det för? Går det att använda permanent i hemelektronikkomponenter? Andra vill testa Upsalite för rening och torkning av gaser, eller sanering efter bränder och giftigt avfall.

Kommersialiseringsbiten lämnar dock Maria Strømme åt andra, ”det gör många så mycket bättre än jag”. Hon har inga planer på att lämna universitetsvärlden eller Uppsala, även om erbjudanden om internationella jobb trillar in då och då. Med tanke på hennes redan så internationella jobb med alla samarbetspartners får det räcka med kortare gästprofessurer, som på universitet i franska Dijon i våras.

– Jag känner att jag kan satsa på det jag vill härifrån. Visserligen jobbar jag väldigt mycket men jag definierar ju problemen som jag ska jobba med, det är ju jag själv som fyller min kalender. Det är ändå den känslan jag har, att jag har friheten att göra som jag vill.

---

FAKTA OM MARIA STRØMME

Ålder: 44 år.

Yrke: Professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet.

Familj: Man, tre barn och en katt.

Bor: Villa i Sunnersta

Intressen: Träning (löpning, styrketräning, motionspass på Friskis & Svettis: ”jag är allätare – mycket och regelbundet!” ), fjällvandring, böcker (gärna biografier och deckare)