Nyheter och press

Konsumtion på katastrofens rand

2014-10-09

Sedan 1990 har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 40 procent, vilket innebär risker för både hälsa och miljö.

Idylliskt idisslande kossor i en hage utgör för många sinnebilden av boskapsuppfödning, men vykortet är skickligt beskuret. Strax bortom horisonten hotar en potentiell katastrof.

Kött har i alla tider och kulturer haft ett starkt symbolvärde, inte minst som markör för välstånd och makt. Och vår vurm fortsätter att växa. Sedan 1990 har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 40 procent. Utvecklingen är på många sätt problematisk och omges av larm om risker för hälsa och miljö, likväl väcker varje tanke på köttfria dagar starkt motstånd.

– Ska vi förebygga en potentiell katastrof måste vi ändra våra konsumtionsmönster. Det är vår plikt mot framtida generationer att inte äta billigt kött sju dagar i veckan, likafullt fortsätter vi att pressa in djuren på allt mindre ytor. I dag kostar kött mindre än många grönsaker och ändå vill ingen ta itu med situationen, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.

Just nu förändras infektionsarenan snabbt. I dag är vi över sju miljarder människor och 75 miljarder tamdjur varav fler än hälften trängs i storstadsregioner. För att minska smittorisken i stora djurpopulationer använder matindustrin enorma mängder antibiotika, ett missbruk som accelererar den globala antibiotikaresistensen.

– Sverige är på många punkter ett föredöme. Vi spelade en central roll då EU förbjöd användning av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte och Kravmärkning ställer relativt hårda villkor på djurhållning och foder. Problemet är att vi importerar 56 procent av allt kött. Svensk livsmedelproduktion, i synnerhet ekologisk sådan, har svårt att hävda sig prismässigt, och de konsumenter som betalar merkostnaden är för få, säger Elin Röös, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Lokala insatser gör heller inte Sverige till en skyddad zon. En studie i Uppsala visade att 24 av 100 svenska resenärer som åkt bortom Norra Europa blev bärare av multiresistenta E. coli-bakterier. Det är organismer som sprider sig fort och är svåra att bli av med.

I spanska Zaragoza fick ett sjukhus rivas på grund av resistenta bakterier. På våra breddgrader rapporterade danska myndigheter nyligen att fyra personer avlidit efter att ha infekterats av samma resistenta MRSA-bakterier som finns hos grisar.

– Vi i Sverige kan inte leva kvar i vår sörgårdsidyll och tro att vi är fredade. Det som finns i Indien i dag har vi här på Akademiska imorgon. Som det lilla ekologiska system ett sjukhus utgör står vi inför en akut hotbild, menar Björn Olsen.

Kolsvart alltså? Nja, än finns ljus i tunneln. Så sent som 2011 beskrev Sasha Wizansky, chefredaktör för Meatpaper – en amerikansk tidskrift med fokus på kött – vår tids rådande Fleischgeist, (”köttanda”). Men plötsligt tog samtalet om våra matvanor en ny riktning. Etik och hälsa blev orden för dagen. Snart var Meatpaper ett minne blott, och är rent av köttets nyss så uppburna position hotad?

– Ja, jag ser en pågående förändring i vår syn på köttkonsumtion. Dels ur en filosofisk aspekt där vi börjar se både oss och djuren som del av samma system. Dels påverkas vi självklart av rapporterna om det röda köttets risker för kropp och hälsa, säger Christina Fjellström, professor i hushållsvetenskap.

Utan tvekan äter vi för mycket kött för vårt eget bästa. Undersökningen Riksmaten 2010-2011 visar att genomsnittssvensken konsumerar betydligt mer än rekommenderade 500 gram tillagat rött kött per vecka. Många rör sig på nivåer som avsevärt ökar risken för tjocktarmscancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Frågan är vilken betydelse det kan ha för folkhälsan?

– Det är svårt att dra en exakt gräns. Även vid en veckokonsumtion över 500 gram är den individuella risken relativt liten, men några kommer att drabbas. Samtidigt innehåller kött B12-vitamin, mineraler och en rad proteiner som stärker kroppens muskulatur. Så för äldre som vill förebygga sarkopeni (muskelförtvining) är kött ett bra inslag i en varierad diet. Yngre och medelålders personer klarar sig däremot bättre på en mer vegetarisk kost, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition.

Statistik visar emellertid att gruppen över 65 år konsumerar minst kött av alla svenskar över 18 år. Mest äter männen med 903 gram kött per vecka, något som kan ha sin grund i bonde- och industrisamhället där den fysiskt arbetande mannens energibehov kom först vid familjens matbord.

– Den idén lever kvar trots att många män i dag lever relativt stillasittande liv, men även om man anstränger kroppen är det ju inte nödvändigt att äta kött. Det existerar också en irrationell föreställning om att köttbiten är en närmast nödvändig komponent i en ”riktig” måltid, men lätt generaliserat ser vi nu hur vissa grupper av både kvinnor och män lägger större vikt vid att äta miljövänligt, etiskt och hälsosamt, konstaterar Nicklas Neuman, forskare inom maskulinitet och mat.

Nej, hösten 2014 vore det sannolikt tjänstefel att som trendkänslig mediepersonlighet tala om en rådande Fleischgeist. Historiskt har å andra sidan varken utbrett charkuterifusk eller utbrott av galna ko-sjukan orsakat mer än temporära effekter på vår köttkonsumtion, så är det ens möjligt att på sikt förändra en kultur där biffen blivit en lika självklar som central del av måltiden?

– Ja, jag tror på en kombination av styrmedel, en noggrant genomtänkt livsmedelskatt som i sin tur måste föregås av målgruppsanpassad information. Det är ett komplext område med många intressen och aspekter, men att samhällsdebatten på fem år gått från huruvida det ens finns ett problem till lösningsorienterad gör att jag känner mig hoppfull, avslutar Elin Röös.

 

 ---

FAKTA: KÖTTINDUSTRIN I SIFFROR

  • Boskapsuppfödning står idag för 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.
  • I USA beräknas 80 procent av all antibiotika gå till livsmedelsproducerande djur.
  • Sverige importerar varje år 385 000 ton soja som foderråvara. Det kräver 300 000 fotbollsplaner sojaodlingar och bidrar till hotet mot Sydamerikas artrika savanner.