Nyheter och press

Benen berättar om legendarisk kung

2014-10-09

Sabine Sten visar Erik den heliges skalle på presskonferensen.

Ibland öppnas historiens dörrar på glänt. Så var det när Erik den heliges relikskrin öppnades i Domkyrkan i Uppsala i april. Under två dagar undersöktes benen med moderna metoder. DNA-analys, osteologiska undersökningar och röntgenbilder kan ge forskarna en tydligare bild av vem han var.

Den legendariskt Erik Jedvardsson levde på 1100-talet, dog en våldsam död i 40-årsåldern och blev sedan helgonförklarad. De flesta av Sveriges stora rikstäckande medier var med när hans kvarlevor togs fram i ljuset.

För Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, var det en efterlängtad dag:

– Det är jättespännande att få arbeta med en av Sveriges tidigaste kungar som vi inte vet så mycket om. Jag har undersökt benen tidigare, i samband med en teveinspelning, men då gick det så snabbt. Det är kul att komma tillbaka 14 år senare. Metoderna har utvecklats och det finns många fler analyser man kan göra idag.

Till sin hjälp har hon flera forskare med olika specialiteter från Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Västergötlands museum. Tillsammans ska de söka svar på en lång rad frågor, allt ifrån om det verkligen är Erik den heliges kvarlevor som ligger i skrinet, till att undersöka hans ursprung, hans hälsa och hans diet.

Den senaste undersökningen gjordes i slutet av 40-talet och det har hänt mycket sedan dess.

– Vi har tagit ett väldigt brett grepp och samlat olika kompetenser. Man får betydligt mer resultat om man jobbar brett med medicinska och genetiska analyser, säger Sabine Sten.

Till exempel gjordes en DNA-analys på Evolutionsbiologiskt centrum (EBC). Redan samma eftermiddag som skrinet öppnades drog forskaren Helena Malmström på sig skyddskläderna och gå in i labbet för att såga loss en bit av benet. Ur benbitarna kunde sedan DNA extraheras.

Professor Mattias Jakobsson förklarar:

– Vi ska undersöka om det finns bra DNA bevarat. Om det är så kan vi ställa en del frågor, till exempel om det stämmer att Eriks pappa kom från England. Vi kan fastställa hans ursprung och få klarhet i var Eriksätten kommer ifrån.

En annan fråga som kan besvaras med DNA-analys är om den kluvna halskotan verkligen kommer från honom eller om den har lagts dit i efterhand för att stärka legenden om att Erik den helige halshöggs.

Nästa station var Akademiska sjukhusets radiologiska enhet, som gjorde en datortomografi på benen och kraniet. Dessutom mättes bentätheten med hjälp Östen Ljunggren som är professor i benmetabolism.

Det är data som kan användas i ett stort forskningsprojekt om benskörhet och ledförslitningar, i historisk tid och idag, som professor Sabine Sten ansvarar för sedan 2009.

– Vi har hittills undersökt ”den vanliga medeltida stads- och landsbygdsbefolkningen”, men Erik den helige tillhör den högre societeten, så det blir en ny pusselbit till projektet. Vi ska också göra en isotopanalys, där vi analyserar benpulver och kan se vad han åt under sina tio sista levnadsår, säger Sabine Sten.

Innan skrinet öppnades sjöng alla en psalm och bad en bön. Efteråt frågar jag Sabine Sten hur hon ser på detta. Är det viktigt att benen behandlas med värdighet?

– Ja, jag har mycket diskussioner om etik med mina studenter. Det är jätteviktigt att hantera mänskliga kvarlevor med stor respekt, även med icke namngivna skelett från stenåldern, bronsålder, järnålder och medeltid. Just i det här fallet blir det mer personligt när vi har hans namn och hans levnadshistoria. Det är spännande att jobba med en kung som levde för så länge sedan.

Det tycker uppenbarligen medierna också och på kvällen visades bilder från skrinöppningen i alla nyhetsprogram på teve. Mediauppbådet var långt större än Sabine Sten hade räknat med.

– Det är roligt, det märks att folk är intresserade av historia och av skelett. För oss forskare är det viktigt att förmedla vad skeletten kan berätta. De är lika viktiga som mynt och andra arkeologiska föremål som hittas vid utgrävningar, säger hon.

– Ibland frågar folk varför vi sparar skelett och inte låter dem vila i jorden, men skelettlämningar från människor är viktiga. De kan bidra till dagens forskning inom medicin, hälsa och miljö.

 

---

FAKTA: FRÅGOR OM ERIK KAN FÅ SVAR

Under två dagar gjordes flera undersökningar av kung Eriks kvarlevor.

Osteologisk analys: Osteologiska analyser gjordes av Bo Ingelmark 1946, men sedan dess har det kommit nya vetenskapliga metoder, så forskarna uppdaterade hans undersökning.

DNA-analys: Kan ge svar på frågor om släktskap, t ex om det stämmer att Eriks pappa kom från England och var Eriksätten kommer ifrån. Kan också ge svar på om den kluvna halskotan verkligen kommer från honom eller om den har lagts dit i efterhand för att stärka legenden om att Erik den helige halshöggs.

Röntgen och mätning av bentäthet: För första gången gjordes en datortomografi av benen och kraniet. Bentätheten mättes för att ge data till ett stort forskningsprojekt om benskörhet och ledförslitningar, i historisk tid och idag.

Isotopanalys: Benpulver analyserades för att se vad Erik den Helige åt under sina tio sista levnadsår.