Nyheter och press

Att bota cancer med ett par nålstick

2014-10-09

– Vi ser framför oss kortare sjukhusvistelse och konvalescens liksom färre biverkningar, vilket är mycket värt för den enskilda patienten, säger Angelica Loskog.

Trimmade mördarceller som effektivt söker upp och förgör cancerceller – Angelica Loskog och hennes forskarteam på god väg att göra verklighet av det som nyss lät som dålig science fiction.

Föreställ dig att kunna bota lymfom och leukemi genom att behandla några droppar blod. Ett par nålstick, få biverkningar, kort konvalescens och voilà! Låter det för fantastiskt för att vara sant? Kanske det, men faktum är att ett forskarteam vid Uppsala universitet just nu är delaktiga i att ta cancervården precis ett så stort steg in i framtiden.

– Vi är först i världen med att i kliniska tester behandla cancer med en ny typ av CAR T-celler. De inledande resultaten har gett intressanta svar och viktiga indikationer om hur vi ska gå vidare. Naturligtvis har vi en lång väg kvar till en godkänd produkt, men går allt som vi hoppas kan vi vara på marknaden inom tio år, säger Angelica Loskog, adjungerad professor i immunterapi.

Immunterapi mot cancersjukdomar är ett hett spår just nu. Så hett att Science, en av världens mest prestigefyllda tidskrifter, utnämnde området till 2013 års främsta vetenskapliga genombrott. Det handlar om olika metoder att förstärka kroppens immunförsvar mot cancerceller. Stora framsteg är gjorda, ännu fler är under utveckling och i Uppsala blickar man framåt med tillförsikt.

– Uppsala universitet befinner sig i fältets framkant och nu börjar vårt arbete även uppmärksammas internationellt. Våra framsteg förklaras till stor del av ett nära samarbete med Onkologen på Akademiska sjuhuset, vilket underlättar för oss att etablera nya terapier kliniskt, berättar Angelica Loskog.

Ett annat, mer långväga samarbete bedriver forskargrupp Loskog i samverkan med amerikanska Baylor College of Medicine. Här deltog Angelica som postdoktor i att utveckla så kallade CAR-vektorer för att med genteknik trimma kroppens T-celler och dess förmåga att bekämpa cancerceller. Väl tillbaka i Sverige fortsatte hon att utveckla metoden och resultaten pekar alltjämt rakt framåt.

T-celler är en central del av människans immunförsvar, men kan i dag inaktiveras av cancerceller. Genom att tillföra specialdesignade receptorer, så kallade CAR (chimära antigenreceptorer) har forskarna skapat CAR T-celler som bättre identifierar cancerceller, förblir aktiva trots dessas immunhämmande substanser och framför allt, förstör cancercellerna. Tidiga tester visade hur CAR T-cellerna dödade upp till 80 procent av alla cancerceller i en odlingsskål inom en timme, och sommaren 2014 var teamet redo att påbörja kliniska prövningar på cancerpatienter.

– Den prekliniska processen har löpt över all förväntan. Dels på grund av ett fortsatt mycket effektivt samarbete med Baylor, dels tack vare ett stort finansiellt stöd från AFA Försäkring utan vilket vi sannolikt inte kunnat genomföra processen, säger Angelica Loskog.

Behandlingen inleds med att patienten lämnar 30 milliliter blod ur vilket T-cellerna extraheras. Dessa blandas med ett virus som bär på CAR-gener samt ett signalämne som får dem att växa och föröka sig. Parallellt förbehandlas patienten med en låg dos cytostatika som dämpar immunförsvaret och minskar antalet cancerceller. Därpå återinförs CAR T-cellerna i patienten för att söka upp och förgöra, i första hand, lymfomceller.

– Den första patienten som genomgick terapin upplevde körtelsvällning och en överreaktion i immunsystemet. Det innebär att vi sannolikt behöver öka doserna till de resterande 14 patienter som ska delta i Fas I-studien. Vår linje är att behålla fokus på lymfomceller, men uteblir den önskade effekten så har vi en färdig plan B, berättar Angelica Loskog.

Går allt planenligt hoppas teamet att några år in i nästa decennium kunna lansera en snabb cancerterapi att ta till redan i ett tidigt sjukdomsskede. Till de potentiella fördelarna hör även ökad miljövänlighet – mängden cytostatika i omlopp minskar drastiskt – och en betydligt högre kostnadseffektivitet.

– Vi ser framför oss kortare sjukhusvistelse och konvalescens liksom färre biverkningar, vilket är mycket värt för den enskilda patienten. En central fråga att ta ställning till är hur vi ska designa den eventuella slutprodukten för att maximera användningsområdet, själv ser jag framför mig ett slutet system där du helt enkelt behandlar patientens blod i en preparerad påse innan återinföring, säger Angelica Loskog.

 ---

FAKTA: CAR-T-CELLER

  • Genom att genetiskt förstärka patientens T-celler med en chimär antigen receptor kan de söka upp och döda cancerceller.
  • Forskargrupp Loskogs CAR T-celler är specialiserade på att känna igen leukemi och lymfomceller.
  • Projektet bedrivs i samarbete med Akademiska sjukhuset (professor Gunilla Enblad, docent Hans Hagberg), Karolinska Sjukhuset och Baylor College of Medicine, USA.