Nyheter och press

Utbildning om äldreomsorg gav effekt

2014-10-09

Õie Umb-Carlsson (till vänster) och Barbro Wadensten har tillsammans med Niklas Källberg sett hur diskussionerna om värdegrund ledde till konkreta projektidéer.

Uppdragsutbildningen ”Värdegrund i äldreomsorgen” har getts för 1 290 deltagare över hela landet. Men vad hände efter utbildningen – gav de nya kunskaperna effekt i verksamheten? Det utforskas just nu vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Personerna bakom utbildningen, Barbro Wadensten, Õie Umb-Carlsson och Niklas Källberg, har studerat vad som hände med de första två grupperna, totalt 800 personer, som utbildades under 2012. Dels genom att sammanställa de förslag på förbättringar i den egna verksamheten som kursdeltagarna lämnade in via en projektplan. Dels med en uppföljande enkät nästan ett år efter kursens slut: I hur stor utsträckning hade förbättringsprojekten genomförts?

Allt tyder på att kursen verkligen har haft effekt i kommuner och på äldreboenden.

– Det vi kan se är att de verkligen kopplat ihop teorierna och diskussionerna om värdegrund med sitt yrke och det de jobbar med. Vi kan se den här kopplingen väldigt tydligt, säger Õie Umb-Carlsson.

Det var Socialstyrelsen som beställde utbildningen, för att sprida kunskap om den nya nationella värdegrunden för äldreomsorgen: ”Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”. Uppdraget gick bland annat till Uppsala universitet, som utbildade fyra av landets sex regioner.

Kursdeltagarna var chefer inom äldreomsorgen och de flesta förbättringsprojekt handlar om styrning och ledning på olika nivåer.

Ett annat viktigt tema är ”delaktighet och inflytande” som är en del av värdegrunden och genomsyrar alla förbättringsprojekt. Här syns det tydligt att kursdeltagarna har fått med sig något från utbildningen, menar Õie Umb-Carlsson.

– Många av projekten lyfter fram att man vill göra de äldres röst hörd, att de äldre inte bara är objekt utan subjekt som ska ha inflytande över sitt eget liv. Det ingår i värdegrunden att man ska ses som en aktiv individ.

Den webbaserade utbildningen var utformad för att sätta igång tankar och väcka diskussion bland annat med filmer på olika teman.

– De där raderna i lagen om värdigt liv och välbefinnande är väldigt kortfattade, men vad betyder de egentligen? På kursen har deltagarna fått en ökad förståelse för ord som värdegrund och etik, säger Barbro Wadensten.

Hon får medhåll från Niklas Källberg.

– Det är väldigt mycket en översättningsprocess, när en förändring kommer från politikervärlden och sedan ska förverkligas. Jag tycker att det är häftigt att se att det pedagogiska upplägget verkar ha gett den effekt man hade tänkt sig från politikerhåll.

Lagtextens ”värdigt liv och välbefinnande” har alltså översatts till massor av olika förbättringsprojekt.

– Det handlar om allt ifrån att personal ska få ökad kompetens i palliativ vård och att skapa ett forum för existentiella samtal, till att förändra själva måltidssituationen så att den bidrar till social gemenskap, säger Õie Umb-Carlsson.

Hur gick det då att genomföra alla förbättringsprojekt? Enkätsvaren ger inte hela bilden, men visar att en hel del har gått från idé till praktik på sina arbetsplatser.

– Vi är ganska nöjda med att det är så många som har genomfört projekten, särskilt med tanke att det är en distansutbildning. Det fanns definitivt förändringsenergi i gruppen, som sedan kunde kanaliseras i praktiska idéer, säger Niklas Källberg.

Så tyckte kursdeltagarna: Nyttig tid för reflektion